Umeå University's logo

The following study is an inductive qualitative study based on semi-structured interviews. The purpose was to explore European natural wine producers' perceptions of a certification of natural wine regulated by the EU. The background of the study illuminates the complexity of the concept of natural wine, as well as certifications and their effects on the market. Additionally, the study's theoretical framework, Conscious Capitalism, is presented. Collected data was transcribed and analyzed using an inductive thematic analysis. The discussion utilizes the theoretical framework to contextualize the findings in relation to the market and certifications. Authenticity, freedom, and control are among the concepts that are reflected upon. The results reveal variations in the participants' perceptions of natural wine, which pose difficulties in reaching a consensus on a definition and certification. The possibility of an EU-regulated certification of natural wine is limited based on the producers' beliefs and motivations as a result of their varying opinions and working methods.

Background The Swedish Food Agency has recommendations for the population to follow, in order to prevent widespread diet and lifestyle related diseases and to keep a healthy life. Through the years the habit of having lunch out has increased and people have become more aware of the healthy choices, even though those options can vary. Studies showed that people tended to make better choices if the restaurants explicitly labelled the healthy options in their menus. 

Objective The aim of this study was to find out how lunch restaurants plan their menus, what dietary recommendations and guidelines they rely on and how they make the choice of what dishes they will serve.  

Method Qualitative interviews have been done with eleven different restaurant owners and that material then got transcribed, coded, categorized and analyzed. 

Results The economy and the guests’ demands were in focus when the choice of dishes was made and the menu was planned. Firstly, the taste was more important than nutrition recommendations, and secondly, the variation, both on the plate and over time was prioritised. Another result was that the nutrition recommendations were not followed but concerning the origin, the fabrication and the quality of the products the restaurants followed the present dietary recommendations and guidelines. 

Conclusion Guests demand, ingredients and its quality and price were central parts of the menu planning. The restaurant staff need more knowledge about the nutrition recommendations, since their opinions that taste and quality are reduced because of them are wrong. The responsibility of healthy choices lies in both the society and the restaurants.

SAMMANFATTNING 

Bakgrund Hem- och konsumentkunskap (HKK) är ett viktigt skolämne som syftar till att ge elever nödvändiga verktyg för att bli medvetna konsumenter. Livsmedelsverkets nya kostråd innebär att äta mer mat från växtriket och mindre från djurriket, att äta lagom mycket och att röra på sig. Flera studier om hem- och konsumentkunskapsundervisning visar att majoriteten av eleverna prioriterar smak framför hälsa samt att ungdomar under tonåren är mycket lättpåverkade av sina kamrater, reklam och förändringar i samhället. Ungdomars ohälsosamma matvanor beskrivs utgöra en av de största riskfaktorerna för sjuklighet i Sverige idag. Skolan med dess hem- och konsumentkunskapsundervisning har således möjlighet att främja hälsosamma matvanor.

Syfte Syftet med uppsatsen var att utforska elevers upplevelser av hälsoperspektivet kopplat till mat i undervisningen i hem- och konsumentkunskap.

Metod I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts. Elva semistrukturerade intervjuer av elever i årskurs 9 har genomförts. Intervjumaterialet transkriberades, bröts ner i meningsenheter och kodades. Sedan delades materialet i subkategorier och kategorier vilka användes i resultatanalysen.

Resultat Analysen resulterade i fem kategorier som byggdes upp av elva subkategorier. Kategorierna handlade om hälsa och livsstil, hantering av livsmedel, hur maten påverkar kropp och hälsa, vad det innebär att göra hälsosamma val samt elevers önskan av variation och tydlighet i undervisningen.

Slutsats Eleverna visade sig ha svårigheter med att omvandla hälsokunskap till handling i vardagslivet. De behöver praktiska och konkreta övningar för att göra hälsosamma val i vardagen så att inte smak, kompisinflytande och ohälsosamma matvanor prioriteras före reflektion av hälsosam livsstil. Rekommendationen blir att läraren behöver vara mer tydlig och hälsoperspektivet behöver genomsyra undervisningen genom att visa på vad som är hälsosamt och inte. Detta medför att HKK-läraren behöver ha goda kunskaper om ämnet hälsa för att kunna förmedla detta på ett intressant och varierande sätt för eleverna.

Bakgrund 

En god nutrition ligger till grund för en god hälsa och hur vi kan prestatera, och för idrottade ungdomar kan ungdomstränare och deras kunskaper vara betydelsefulla.

Syfte 

Syftet med studien är att undersöka ungdomstränarens tankar och erfarenheter kring idrottande ungdomars kost och potentiella konsekvenser av bristande kostintag.

Metod 

Metoden gick ut på att fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes. De idrotterna som representerades var Taekwondo, konståkning, gymnastik och Jujutsu. Intervjuerna genomfördes och spelades in med hjälp av Microsoft Teams, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. 

Resultat 

I resultatet identifierades fyra kategorier. Alla informanter uttryckte att kost inte var någonting som de pratade så mycket med ungdomarna om. De upplevde kost som ett känsligt ämne där det var svårt att veta hur mycket som borde tas upp. Informanterna tyckte att kost var något som de egentligen borde prata mer om med ungdomarna, speciellt med tanke på det fokuset på kroppsvikt som finns inom idrotterna. Informanterna valde främst att informera ungdomarna om behovet av att äta innan och efter träning särskilt när de ibland kunde se ett tydligt samband mellan lågt intag av energi och utövarnas ork. Informanterna visste att det fanns risk för utveckling av diverse ätstörda beteenden som resultat av för mycket restriktioner gällande kosten.

Slutsats 

Intresset för kost var starkt hos alla informanter i studien. Viktigt för informanterna var att de idrottsaktiva ungdomarna förstod vikten av att äta tillräckligt med energi för att kunna prestera. Energi ifrån kolhydrater och protein för muskeluppbyggnad lyftes fram som väsentliga av informanterna. Som tränare ansåg informanterna att kunskapen om kost generellt är för låg bland ungdomstränare idag, vilket också ledde till en försvåring att fånga upp varningssignaler för ett ätstört beteende, vilket var något som informanterna visste kunde uppstå utifrån viktnormer inom idrotterna. 

Objectives: Practices for fortifying human milk vary among neonatal intensive care units (NICUs). It is unclear whether enteral energy intake above 140 kcal/kg/day with increased fat supplementation, leads to greater weight gain in breast milk fed extremely preterm infants (EPT).

Methods: Anthropometric and nutritional data were collected from clinical records for Swedish EPT infants born between gestational weeks 26+0 and 27+6. Included infants were treated at NICU A (n=17) or NICU B (n=39). The primary outcome was change in standard deviation scores (ΔSDS) for weight between postmenstrual weeks 29+0 and 34+0.

Results: At birth, the mean gestational age was 26.9 (±0.45 SD) weeks, and the mean birthweight was 969 (±107 SD) grams. Between postmenstrual weeks 29+0 and 33+6, the energy intake was significantly higher at NICU B: mean (SD) 149 (±14.9) vs 132 (±11.2) kcal/kg/day, p=<0.001. This was driven by a higher fat intake at NICU B: mean (SD) 7.97 (±1.05) vs 6.20 (±0.92) grams/kg/day, p=<0.001, which in turn was explained by more liberal use of lipid supplements at NICU B. No significant differences were found in ΔSDS for weight, length, or head circumference between the two NICUs.

Conclusions: Despite considerable differences in energy intake due to the use of enteral lipid supplements, our study showed no differences in ΔSDS for weight, length, or head circumference. This may be due to limited fat absorption in infants already receiving adequate energy and fat, and poor absorption of fat from human donor milk. 

Objectives: Preterm infants have a high risk of post discharge feeding problems, but there is a lack of population-based studies in infants born extremely preterm and little is known about underlying mechanisms.The objectives were to assess the incidence of post discharge feeding problems and underweight in a population-based cohort of infants born extremely preterm in Sweden (EXPRESS) and identify perinatal risk factors.

Methods: Perinatal health data and prenatal/postnatal growth data was prospectively collected in the cohort. Data on clinical diagnoses related to feeding problems were obtained from the Swedish Patient Register, population prevalence data was also obtained. The main outcome was a composite of post discharge feeding problem diagnosis and/or underweight at 2.5 years of age.

Results: In total, 66 children (19%) had post discharge feeding problems diagnosed before 2 years and/or underweight at 2.5 years of age. The risk of feeding problems when compared to the general population was significantly higher, with an odds ratio (OR) of 193 (95% CI 137.6-270.9). The strongest risk factors for feeding problems were the number of days on mechanical ventilation during the first eight postnatal weeks, OR of 1.59 (CI 95% 1.29-1.98), and the Clinical Risk Index for Babies-score, OR of 1.14 (CI 95% 1.03-1.26).

Conclusions: Post discharge feeding problems and underweight are common in children born extremely preterm. The strongest perinatal risk factor for later feeding problems was early treatment with mechanical ventilation. Identifying infants at risk of post discharge feeding problems might be useful for targeting of nutritional support.

En omställning till en mer hållbar utveckling kräver stora förändringar i våra matval, på såväl samhälls- som individnivå. En viktig del i detta arbete handlar om att uppnå en mer hållbar köttkonsumtion, vilken idag -i Sverige liksom övriga västvärlden - ligger på ohållbara nivåer. Enligt Livsmedelsverket och Nya nordiska näringsrekommendationer förordas ett minskat intag av kött samt en ökning av andelen växtbaserade livsmedel, både av miljö- och hälsoskäl. I ett omställningsarbete spelar de offentliga måltiderna, och skolmåltiderna i synnerhet, en viktig roll då de står för en betydande del av den mat som konsumeras och dessutom har en normgivande funktion. Vid planering, tillagning och servering av skolmåltider behöver hänsyn tas till såväl näringsmässiga som ekonomiska och miljömässiga krav, samtidigt som maten också måste accepteras och ätas av eleverna. Utifrån detta finns behov av en bred kunskap och förståelse för hur en övergång till skolmåltider med mindre mängd kött samt en högre andel växtbaserade livsmedel kan genomförs på bästa sätt.

Syfte

Utifrån tankar och uppfattningar hos elever, lärare, kockar, rektorer, måltidschef och beslutsfattare är syftet med denna studie att undersöka hinder och möjligheter för en övergång till en högre andel vegetarisk skolmat i en svensk kommun.

Metod

Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper har genomförts med respondenter som på olika sätt påverkar eller påverkas av skolmåltidens sammansättning och innehåll. Detta har inneburit att såväl elever, lärare, rektor, måltidschef och beslutsfattare har inkluderats. Samtalen har spelats in, transkriberats och vidare analyserats genom en kvalitativ textanalys. Här har textmaterialet i flera steg kondenserats och omvandlats till textkoder, vilka i sin tur slutligen bildat kategorier och subkategorier vars syfte har varit att möjliggöra förståelse och nya teoretiska perspektiv.

Resultat

Resultatet visar en måltidsorganisation som, trots avsaknad av politiska målsättningar, strävar efter att följa rekommendationer kring mindre kött och mer växtbaserat. Här syns hur ett brett motstånd bland elever försvårar en övergång. För att öka acceptansen av vegetarisk mat krävs en utveckling vad gäller smak, utseende och presentation. Vidare syns hur elevernas acceptans påverkas starkt av normer kring kött och kön och hur det dagliga vegetariska alternativet är förknippat med flera sociala barriärer, som försvårar vegetariskt matval. Slutligen framkommer hur det bland elever saknas förståelse för syftet med en övergång till skolmat med mer vegetariskt och mindre kött, vilket är ytterligare ett hinder. Utifrån resultatet framträder ett behov av normkritiska och kunskapsmässiga insatser för att uppnå ökad acceptans bland elever. Denna typ av insatser syns ligga utanför måltidsverksamhetens makt, vilket belyser ett behov av bred samverkan mellan skola och måltidsverksamhet.

Slutsats

En omställning till mer hållbara måltider i enlighet med gällande rekommendationer kräver insatser som fokuserar på att öka elevernas acceptans för vegetarisk mat. Detta kan ske dels genom en snabbare ökning av helt vegetariska dagar parallellt med normkritiska insatser och ett fokus på ökad kunskap hos eleverna på bred basis. Detta kräver i sin tur samarbete och gemensamma mål mellan skolan och måltidsorganisationen, vilket i sin tur underlättas av gemensamma mål och policys på politisk nivå.

Sammanfattning 

Bakgrund Läroplanen för svensk grunskola säger att rektor har ansvar att skapa möjligheter för ämnesövergripande arbetsområden. Där står också att undervisningen ska samordnas så att eleverna kan uppfatta kunskaper som helhet. Forskning visar att ämnesövergripande undervisning kan bidra till en bättre förståelse och helhetssyn hos eleverna när det gäller att använda kunskapen i ett bredare sammanhang. Hem- och konsumentkusnkap är, på grund av flera beröringspunkter med många andra ämnen, mycket tillämpbart för ämnesövergripande undervisning. 

Syfte Syftet med studien var att belysa och förstå hur lärare upplever arbetet med ämnesövergripande undervisning mellan hem- och konsumentkunskap och andra ämnen. 

Metod Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta grundskollärare med erfarenhet av ämnesövergripande arbete med hem- och konsumentkunskap. Intervjuerna genomfördes digitalt med deltagare från mellersta Norrland till södra Sverige. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. 

Slutsats Studien visade att lärare upplevde ämnesövergripande undervisning som positivt på grund av att elevernas kunskaper fördjupades, ämnesområden sammanvävs och ökad gemenskap mellan kollegorna, men arbetet försvårades av tidsbrist, bristande engagemang från kollegor och rektor samt icke existerande utbildning om undervisningsmodellen. En konsekvens av detta är att planering och genomförande blir svårare än det behöver bli, men genom att erbjuda öronmärkt planeringstid och en gemensam syn på vad ämnesövergripande undervisning innebär kanske vi kan uppnå ökad ämnesintegrering och förbättra elevernas utbildning.

Bakgrund Världshälsoorganisationen uppmanar länder att införa skatt på drycker som innehåller tillsatt socker. Detta eftersom studier visar på att högt intag av sockersötade drycker kan ha negativa effekter på hälsan. Flera länder har infört en skatt på sockersötade drycker. I dagsläget finns ingen sådan skatt i Sverige.

Syfte Att undersöka människors attityder till en eventuell skatt på sockersötade drycker i Sverige och undersöka om det finns skillnader i attityd beroende på kön och ålder.

Metod En webbaserad enkät användes för att samla in data. Det insamlade materialet analyserades sedan deskriptivt och med hjälp av det statistiska testet Mann-Whitney U test i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS).

Resultat Totalt deltog 113 personer. 65,5 % av deltagarna identifierade sig som kvinnor och 34,5 % identifierade sig som män. Flera deltagare var positiva till införandet av en skatt på sockersötade drycker i Sverige. Det fanns inga attitydskillnader mellan kvinnor och män. En attitydskillnad mellan yngre (18–33 år) och äldre (34–79 år) deltagare identifierades, där äldre i högre utsträckning ansåg att människor i Sverige behöver minska sin konsumtion av sockersötade drycker.

Slutsats Flera deltagare var positiva till en skatt på sockersötade drycker, vilket kan bero på hög acceptans gentemot skattemedel i Sverige. Studien visade även att fler äldre ansåg att konsumtionen av sockersötade drycker bör minska i Sverige, vilket kan tänkas bero på att äldre är mer hälsomedvetna än yngre, samt att äldre, på grund av lång arbetslivserfarenhet och utbildningsnivå, kan ha bättre ekonomiska förutsättningar att betala en skatt på sockersötade drycker. 

Popular culture affects us in different ways. What we see on TV can influence what we buy, where we travel or what we drink. This study examines how whisky consumption is portrayed in movies. Thereafter follows a discussion regarding the impact this might have in reality. The study is based on scenes from seven movies, from two movie genres; agent and drama. The scenes were coded and analyzed with thematic analysis, after which three themes emerged; masculinity, power and hospitality. These are presented with associated sub-themes in text and are demonstrated with examples and quotes from the films. The results show both similarities and differences between the two genres. Furthermore, the whiskey's relationship to masculinity and advertising is discussed. In the discussion, it is argued that the associated masculinity contributes to the exclusion of women. The discussion also emphasizes how movies and whisky commercials communicate similar messages. The study concludes that whisky becomes more than a drink, it becomes a symbol of something larger.

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Äldre personer tillhör riskgruppen för malnutrition på grund av ålder, kroniskasjukdomar och multipla läkemedel. Sjuksköterskan har en viktig roll i nutritionsbehandlingeninom äldreomsorgen. Studier har visat att sjuksköterskorna ofta har begränsad kunskap omnutrition och relaterade risker som förekommer vid malnutrition. Brist på tid, personal ochkunskap har visat sig kunna öka risken för brukarnas viktnedgång.

Syfte: Att belysa sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter kring nutritionsbehandlingsamt att synliggöra hur sjuksköterskorna upplever ansvarsfördelningen inutritionsbehandlingen.

Metod: Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor frånfyra olika kommunala vård-och omsorgsboenden i en kommun i norra Sverige. Intervjuernaanalyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Sjuksköterskorna var eniga om att de bär det yttersta ansvaret förnutritionsbehandlingen. Nutritionen ansågs att vara viktigt inom äldreomsorgen men till vissmån är det naturligt att äldre får en sämre aptit och går ned i vikt. Tids- och kunskapsbristenhos både sjuksköterskor och omvårdnadspersonalen ansågs vara största anledningen tillibland bristande nutritionsbehandling. Andra hinder var bristande kommunikation ochomsättningen av omvårdnadspersonalen. Sjuksköterskorna uttryckte att de skulle behöva merkunskap kring nutrition och såg kostutbildningar som en möjlighet att öka kunskapsnivånbland vårdpersonalen. Mer tid att genomföra nutritionsåtgärder och stöd av dietisten somkunde vara med i verksamheten ansågs kunna öka kvalitén på nutritionsbehandlingen.

Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att de har ansvaret för nutritionsbehandlingen samtidigtsom de kände att de inte alltid har tillräckligt med kunskap för att utföra nutritionsåtgärder.Bristande kunskap inom nutrition hos både sjuksköterskor och omvårdnadspersonalen bidrartill brister i nutritionsbehandlingen och kan leda till försämring av vårdkvalitén. Utbildning, tid och stöd från dietist ansågs som möjliga förbättringsförslag för att utveckla vården och omsorgen av äldre.

Bakgrund. Barns matvanor grundläggs tidigt. Kostmönster, ätbeteende och smakpreferenser är exempel på sådant som följer individen genom uppväxten. Under den första tiden i livet är därför föräldrarnas roll för barnets kost viktig, då det är dem som serverar maten. Genom att undersöka föräldrars uppfattning kring kost för yngre barn kan det bidra med insyn i vad barnen äter och hur kosten eventuellt kan förbättras.

Syfte. Syftet med studien var att undersöka föräldrars val av livsmedel till barn 1–5 år, för att diskutera dessa utifrån rådande näringsrekommendationer. Även föräldrarnas inställning till vegetarisk kost för yngre barn ämnades undersökas, samt om det förelåg en önskan mer kostinformation bland föräldrarna.

Metod. Undersökningen utformades som en webbaserad enkät och spreds i föräldragrupper på Facebook under september 2020. Data bearbetades i IBM SPSS Statistics 27.0. Analyser gjordes med Chi-två test, Mann-Whitney u test och Fisher’s exact test.

Resultat. Totalt 405 personer deltog i studien, majoriteten var kvinnor och högre utbildade. De med högre utbildning hade mer kännedom om näringsrekommendationer jämfört med de med lägre utbildning. Föräldrarnas utbildningsnivån var också väsentlig för hur ofta barnen serverades frukt och bär. Fler kvinnor än män serverade dagligen sina barn grönsaker och rotfrukter. Åsikterna kring det näringsmässiga innehållet i vegetarisk mat för yngre barn var splittrade. Det fanns en önskan om mer kostinformation för hela gruppen, men förstagångsföräldrar önskade mer kostinformation jämfört med andra respondenter som deltog i studien. 

Slutsats. Många av de inrapporterade svaren vittnar om fördelaktigt livsmedelsval för de flesta av barnen utifrån rekommendationerna. Samtidigt krävs fler insatser för att ännu fler ska följa näringsrekommendationerna, framförallt med avseende föräldrars utbildningsnivå och kön. Vården behöver förmedla mer kostinformation till föräldrar, vilket stödjs av en specifikt uttryckt efterfrågan från föräldrarna. 

Abstract: 

Background: Proper food storage is crucial for maintaining food quality and preventing food spoilage, which can have negative effects on our health. Correct food storage also contributes to reducing food waste and promoting sustainable development. 

Objective: The aim of this study was to investigate the knowledge of food storage about students in grades 8-9. 

Method: A quantitative approach was employed in this study. A survey was conducted during the spring of 2023. The survey was created using Forms 365 and distributed to five different schools. It consisted of 15 questions of various nature. The survey responses were collected in Excel and coded using numbers or text. 

Results: A total of 104 respondents participated in the survey. Many of the respondents were aware of the effects of storing food at either too high or too low temperatures, both in refrigerators and freezers. The refrigerator was the most common storage method for most types of food, while the freezer was commonly chosen for storing meat Conclusion: The study indicates that many students are knowledgeable about the consequences of improper food storage, although some uncertainties remain regarding the storage of specific food items. There is a need for further education on the subject among students of this age group.  

Background Descriptive sensory analysis (DSA) aims to describe the sensory attributes

of food products. A panel of assessors analyze a sample of the product to identify and

name a set of attributes and estimate their intensity.

Objective The aim of the study was to research how attributes are identified, described

and presented in the scientific use of DSA.

Method By using descriptive statistics, 74 articles published in scientific journals between

1974 and 2019 were analyzed quantitatively. Data collection was conducted using 17

variables. Correlations between variables and differences between groups were analyzed

using statistical tests.

Results Of the articles 96 % were published in non-sensory-specific journals. Generic

descriptive analysis (GDA) was used in two thirds of the articles. In more than half of the

articles the number of assessors, or the time spent on assessor training, differed from what

is recommended. An avarage of 1.4 descriptive words were used to name each attribute. In

half of the articles no definitions of the attributes were given. In two thirds of the articles

no reference products were presented to illustrate the attributes or different points of the

scale. In three quarters of the articles the attributes were presentet in the section of method

description, and not the results. The avarage share of nouns was 68.2 % and 31 %

adjectives. A moderate negative correlation between the share of nouns and the time spent

on panel training was significant.

Conclusion Sometimes DSA is used without panel recommendations being followed.

There are scientific articles where the sensory attributes are presented vaguely enough to

question the usability of the results. To interperet naming of the sensory attributes as a

qualitative results could motivate a more defined presentation, which would benefit the

quantitative result (intensity assesment) by explaining what is meassured.

The agricultural sector is responsible for a large share of natural resource use and climate impact. A sustainable food system transition requires amongst others that a majority of consumers begins to eat more plant based. However, so far, only a niche or minority of consumers eats primarily plant based. With a conceptual background in positive tipping points in sustainability transitions and social network theory, this paper uses a segmentation analysis of representative consumer survey data in Denmark to characterize segments that differ in psychographic drivers or barriers of meat reduction. From the eight segments found, three are already part of the niche, three emerge as opposed to plant-based, but two are potential next consumers. We discuss how to trigger behaviour change towards eating more plant-rich in ways that match the segments potential motivations and barriers and contribute to literature and work on sustainable food systems transitions.

Abstract

Background Children have an open mind to learn what to eat and the preschool has unique opportunities to influence food habits and attitudes in a positive direction, in a fun and natural way that promotes a healthy lifestyle with good eating habits. There are nutritional benefits to a well-planned vegetarian diet that can lead to lifelong positive habits and health effects if you start eating at a young age. Objective The purpose of the study is to investigate the occurrences of vegetarian meals at preschools to see if it differs depending on whether the preschool has cooking kitchen or reception kitchens and where the preschools is geographically located. Method A quantitative study using a web-based survey. The inclusion criterion was that you worked within the preschool. The material was analyzed by percentage comparison and chi-two tests. Significant level was set at p value <0.05. Results A total of 104 people participated. The largest proportion was represented by preschool teachers (n=71), preschool chefs (n=18), principals (n=5) and other staff (n=10). The majority (62 %) of the respondents stated that the preschool had cooking kitchens, 38 % stated they had reception kitchens. Most common was that vegetarian food was served to those who had ordered, but at least once a week, vegetarian meals were served to everyone, but more often at preschools that had cooking kitchens. Conclusion The majority of preschools in the survey served vegetarian food regularly. Geographically, there was no difference, but preschools with cooking kitchens more often offered vegetarian than reception kitchens. We look forward to introducing cooking kitchens at all preschools, but more studies are needed, preferably with only preschool chefs.

Sammanfattning

Bakgrund

Elever som läser svenska som andraspråk behöver individanpassad, språk- och kunskapsutvecklande undervisning för att inte hamna efter i ämneskunskaperna. Stort fokus och stort egenansvar läggs på eleverna att lära sig svenska och mindre på att det ämnesspecifika språket ska utvecklas. Elevernas tidigare kunskaper kartläggs inte i tillräckligt stor utsträckning och undervisningen kan således inte heller individanpassas. Samarbeten och överlämningar i skolan sker inte i tillräckligt stor omfattning, enligt Skolinspektionen.

Syfte                                                                                     

Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning lärare i hem- och konsumentkunskap arbetar språk- och kunskapsutvecklande med elever som läser svenska som andraspråk, samt i vilken omfattning de undervisande lärarna i hem-och konsumentkunskap upplever att överlämnanden av elever och samarbeten med kollegor sker, med en rapport från Skolinspektionen som utgångspunkt.

Metod

Data samlades in genom en kvantitativ undersökning i form av en strukturerad och standardiserad enkät.

Resultat

Denna enkätstudie riktades till lärare i hem- och konsumentkunskap vilka undervisat elever som samtidigt läser svenska som andraspråk. Enkäten erhöll svar från 73 respondenter och studien visar tendenser till att lärare i hem- och konsumentkunskap behöver mer utbildning i språk- och kunskapsutvecklande undervisning, mer förhandsinformation om elevers individuella kunskaper och behov av anpassningar samt att de önskar tydligare och strukturerade överlämnanden för att kunna förbereda sin undervisning till de elever som läser svenska som andraspråk. Skolor tenderar att inte arbeta strukturerat med frågorna i tillräckligt stor utsträckning och de kollegiala samarbeten som krävs för att arbeta med en språk- och kunskapsutvecklande didaktik kommer inte till stånd, vilket även en rapport från Skolverket och andra studier till viss del visar.

Slutsats

För att elever som läser svenska som andraspråk ska få rätt förutsättningar i hem- och konsumentkunskap krävs förarbete i form av kartläggningar av språk- såväl som ämneskunskaper och tid för överlämnanden, vilket denna studie tenderar att se brister i. Undervisningen som följer på överlämnandena behöver vara planerad utifrån språk- och kunskapsutvecklande strategier och innehålla möjligheter till stöttning, tillgång till språk och samarbeten mellan kollegor, vilket denna studie finner vissa brister i.

This study examined wineries' perceptions towards innovation within the context of sustainable winegrowing practices and wine tourism in New Zealand. In order to investigate the current situation in New Zealand, the National Wineries' Survey was extended to provide a longitudinal time series of data from the New Zealand wine industry. This data was also utilised to provide a comparison of the New Zealand perceptions of innovation with that of the Australian cool climate regions of Tasmania and Western Australia. The findings indicated that substantial concerns existed regarding the value of innovation within both wine tourism and sustainable winegrowing practices.

Bakgrund Lärmiljön påverkar undervisning och lärande. Enligt Skollagen ska det i skolan finnas de lokaler och den utrustning som behövs för att nå utbildningens syfte. Hem- och konsumentkunskap (HKK) har specifika lokal- och utrustningsbehov för att kunna nå lärandemålen. Förutsättningar för HKK-undervisning gällande lärmiljön varierar mycket mellan olika skolor.

Syfte Syftet var att undersöka vilka förutsättningar det finns för att undervisa i HKK utifrån salens utformning och utrustning. 

Metod En webbenkätundersökning genomfördes under höstterminen 2022 bland HKK-lärare i Sverige. Chi-två test genomfördes för att undersöka skillnader mellan olika skolors storlek, med signifikansnivå p <0,05. 

Resultat Av 154 deltagare hade 96 % en HKK-sal med minst fyra köksenheter där elever jobbade främst i par och 97 % hade tillgång till tavla/whiteboard och projektor. Mindre än hälften kunde använda dessa samtidigt. Teoriundervisning genomfördes främst vid matplatsen. Deltagare från mindre skolor uttryckte oftare renoveringsbehov och missnöje gällande HKK-salen än övriga. 

Slutsats Studien påvisar variation gällande förutsättningar för undervisning utifrån HKK-salens utformning och utrustning. Detta påverkar undervisningens likvärdighet och kan bero på skolans decentralisering. Förutsättningarna var ofta bättre för praktisk undervisning än för teoriundervisning, vilket indikerar att HKK-salar inte har förändrats utifrån lärandemål i nya läroplaner. Möbleringen för teoriundervisningen behöver förändras då den inte ger rätt premisser varken för lärare eller elever. 

Intaget av fullkorn i Sverige ligger betydligt under rekommenderade nivåer, särskilt bland vuxna i åldern 18-44 år. Health Action Process Approach (HAPA) är ett ramverk som kan användas för att utforska och påverka hälsobeteenden, såsom konsumtion av fullkorn. Syftet med denna studie var att undersöka effekten av en intervention – bestående av information samt HAPA-uppgifter – på fullkornsintag bland vuxna i åldern 18-44 år, genom en randomiserad kontrollerad studie. Data samlades in via en digital enkät och svaren från deltagarna i kontrollgruppen (N=39) och interventionsgruppen (N=45) analyserades, med fokus på frågor om fullkornsintag, kunskap, förståelse och uppfattningar kring fullkorn. Samtliga deltagare svarade även på en uppföljningsenkät efter två veckor. 

Trots att den randomiserade kontrollerade studien medförde en signifikant ökning av fullkornsintaget i interventionsgruppen från baslinjen till uppföljningen, observerades inga signifikanta skillnader mellan kontroll- och interventionsgruppen vid uppföljningen avseende totalt fullkornsintag. Vid uppföljningen fanns det dock en signifikant skillnad mellan kontrollgruppen och interventionsgruppen avseende förväntat resultat och riskuppfattning. I båda grupperna, både vid baslinjen och vid uppföljningen, observerades även signifikanta korrelationer mellan totalt fullkornsintag och komponenter i HAPA-modellen.

Interventioner riktade mot att förmedla hälsofördelar med fullkornsprodukter samt information om riskerna med ett otillräckligt intag, kan – i kombination med HAPA-uppgifter – bidra till att stärka förväntade resultat, riskuppfattning och eventuellt förbättra planeringen kring och intaget av fullkorn inom befolkningsgruppen. Ytterligare forskning bör även rikta in sig på andra hinder för ökad konsumtion, såsom ekonomiska och sensoriska aspekter, samt ökad tillgänglighet av fullkornsprodukter.

Fem debattörer från Cancerrehabfondens vetenskapliga råd ställer sig frågan: förstår riksdag och regering fullt ut betydelsen av civilsamhällets roll för den svenska välfärden?

The school lunch is often associated with food, nutrition and health while the social, physical, pedagogical and cultural dimensions of the school lunch situation have not been given as much attention. Sweden is one of few countries in the world where tax-funded school meals are served to all pupils in compulsory school. This thesis highlights the school lunch situation from the perspectives of pupils, teachers and head teachers in Sweden. The overall aim is to contribute a deeper understanding of how these school actors perceive and experience the school lunch situation.

The thesis is compiled from four papers. Paper 1 examine Nordic pupil’s perspectives on the healthiness of the meals in the context of school lunches. The remaining papers have been carried out in a Swedish context. Paper 2 examines pupil’s lived experiences of school lunch and how they relate to the social and physical dimensions of school lunch. Paper 3 examines teachers’ perceptions of the school lunch in terms of intentions and daily practice. Paper 4 examines head teachers’ (also called principals and school leaders) perceptions and experiences of school lunch. The main theoretical base is based on Henri Lefebvre’s theoretical framework of social production of space, applied mostly in Papers 2-4, together with an overarching conceptual framework of social constructivism, applied mostly in Paper 1. The thesis is based on a qualitative descriptive research design where the empirical part of the study is based on focus group discussions, empathy-based stories, a qualitative analysis of open comments from a questionnaire and in the fourth paper, individual interviews.

Through the four papers performed within this thesis it is clear that the normative, social, emotional, physical and organizational dimensions are central to the way that school lunch is experienced and perceived. The results show that pupils, teachers and head teachers share the perception of school lunch as a space for socializing and eating. The results further show that the perceptions and experiences of school lunch are negatively affected by the way the school lunch is framed and organized at both school and municipality level, and that favorable conditions for the school lunch situation do not always exist. The main concerns are centered on the meal environment, time-restrictions, the logistics and the different structures that pupils, teachers and head teachers have to adapt to. These challenges may affect the possibility of influencing practices and adherence to policies. The physical and organizational dimensions of school lunch need to be acknowledged: specifically, time management and the extent to which school restaurants are purposively designed and built. This is something that should be also taken in consideration when designing and building new school restaurants.

In Sweden, pupils eat tax-funded school lunches, often in the company of teachers. This article focuses on Swedish compulsory school grade (ages 7-15) teachers' (n = 823) perceptions of the school lunch in terms of intentions and daily practice. Analysis was based on written answers for an open-ended question that was part of a questionnaire focusing on teachers' attitudes towards school lunch as a pedagogical activity. It was found that participating teachers saw the potential of the school lunch, placing emphasis on the social interaction that takes place in the school restaurant and the possibility of meeting pupils in a more informal setting. However, a key outcome was teachers' depictions of the struggle between ideals and reality with the effect that teachers were not always provided with favourable conditions for school lunch interactions. It is important to address this in order to improve meal-time practices and the experience of school lunch.

This chapter highlights conditions for a pleasant school lunch based on experiences and perceptions from pupils, teachers, and head teachers. The empirical part of the study is based on a qualitative design using empathy-based stories, individual interviews, and a qualitative analysis of open comments from a questionnaire. Henri Lefebvre's theory of social production of space constitutes the theoretical framework, placing emphasis on how school lunch is experienced, perceived and conceived. The results show that these pupils, teachers and head teachers share the perception of school lunch as a space for socializing. Additionally, they show that conditions for a pleasant school lunch experience, chief among them the environment and time available, are not always favorable. The results presented in this chapter indicate that physical and organizational dimensions of school lunch need to be given more attention.

Objective: Previous research indicates that head teachers in Sweden frequently fail to see school lunch as part of the educational activities of a school. This study contributes to an understanding of how head teachers in Sweden perceive and experience current national policy intentions related to school lunch.

Design: Qualitative inquiry.

Setting: Ten municipal state schools in Sweden.

Method: Individual semi-structured interviews were conducted with 10 head teachers responsible for the compulsory education of 6- to 15-year-olds in state schools. Data from digitally recorded and transcribed interviews were thematically analysed.

Results: Head teachers primarily saw school lunch as a means to ensure pupils were fed and energised. Their focus tended to be on what followed after school lunch in the form of academic performance and mood, rather than the stated intentions of national school meal policy. Head teachers stressed the value of a free and nutritious school lunch for social equality, and the importance of good collaboration with food service managers and school meal personnel, despite the difficulty of achieving this.

Conclusion: This paper highlights a gap between head teachers' perspectives with respect to school lunch and official intentions stated in Swedish national school meals policy. The meanings head teachers saw as connected to school lunch were those of social equality and ensuring pupils were fed, rather than the wider potential envisioned by the authorities. This paper identifies factors that affect the possibility of realising national policy intentions for school lunch in Sweden.