Umeå University's logo

This paper explores the construction of language ideologies and language learning within English-language education in a Language Introduction Program (LIP) in Sweden. LIP is an individual transitional program for newly arrived migrant students that seeks to quickly transition adolescents into further education or the job market. High proficiency in English is important in Swedish society and insufficient knowledge of English might lead to consequences for individuals, but also long-term consequences for society regarding inequality and inequity. The methodology is based on linguistic ethnography, with observations and interviews at two schools. Data from interviews with English teachers and principals at LIP are analyzed using Foucauldian perspectives to discuss power and individualization. Our results show that LIP is organized in a manner that reduces teachers' possibilities to cooperate and assist each other in planning, assessing, and in developing teaching practices. To a certain extent, principals withdraw from their responsibility and place a significant amount of organizational responsibility on individual English teachers. Furthermore, monolingual ideologies are prominent in educational practices, and LIP is often positioned as different from the rest of the school which increases isolation.

This quasi-experimental intervention study examines the effect of genre-based instructional practices on 90 primary students’ narrative writing achievements and is a result of six teachers’ action to meet the educational goals of the Swedish national curriculum. Specifically, the authors examine the effects of Joint Construction, the phase in the genre pedagogical model of the Sydney School known as the Teaching and Learning Cycle, in which teachers and students work together to co-construct texts. Joint Construction has been put forward as the most powerful part of the Teaching and Learning Cycle. The authors challenge this argument, presenting findings that are inconsistent with this widely held belief. Using a pretest-posttest control group design, the study shows that the Joint Construction stage did not significantly improve the quality of students’ narrative writing or increase the text length of their writings.

This article analyses the knowledge about linguistic and cultural diversity that is delineated in the syllabi of teacher education programmes for pre-, primary and secondary schools at two Swedish universities. A quantitative search for 14 chosen keywords preceded a closer analysis of the concepts *language* and *cultur*, when using truncation, in 192 syllabi. This showed that linguistic diversity was to a certain extent evident, mainly through the subjects Swedish and English, while for one university cultural diversity was mainly identified in the syllabi of Educational Work and English. If knowledge about linguistic and cultural diversity is limited to language subjects, and to some extent to pre-school and earlier school years, the risk is high that student teachers are not prepared to support equity in education for multilingual and non-dominant groups. Thus, we find that students studying the current Swedish teacher education programme are unlikely to be well equipped to meet the challenges related to creating equal educational opportunities for students in situations of linguistic and cultural diversity.

Skrivandet är en självklar del av skolans alla ämnen, kanske till och med så självklar att vi inte riktigt tänker på den mängd av färdigheter som ingår. Så vad är då viktigt att ha kunskap om för att kunna stötta elevers skrivutveckling? Och hur går man till väga rent praktiskt?

I den här boken tar författarna avstamp i skrivdidaktisk forskning. I tydliga resonemang lyfter de fram en rad viktiga aspekter på skrivande och skrivundervisning, men också hur vi kan förstå dem i samspel och som en helhet. I kapitlen ryms bland mycket annat interaktionen mellan läsande och skrivande, multimodalt skrivande, skrivande genom dataspelande och lek, svårigheter i skrivande och skrivande i flerspråkiga klassrum. Målet är att ge lärare redskap för att tänka bredare och djupare om sin skriv­undervisning och därmed kunna utveckla den.

Boken riktar sig till såväl lärarstudenter som lärare i grundskolan. Samtliga kapitel visar forskningens potential att göra skillnad för elevers skrivutveckling och ger många konkreta undervisnings­exempel från grundskolans alla stadier.

Syftet med denna artikel är undersöka elevers karaktärsemotionella inferenser (Graesser, Singer & Trabasso, 1994) av en litterär text utifrån deras skriftliga sammanfattningar av lästa kapitel ur romanen, Stjärnlösa Nätter av Arkan Asaad (2015). Studien genomfördes inom undervisningen i svenska som andraspråk på det individuella programmet Språkintroduktion på gymnasiet med två deltagande lärare och tretton deltagande elever, 16–20 år. Analysen visade att många elever återberättat huvudkaraktärens känslor: hat och kärlek i relation till fadern, ilska över diskrepanser mellan generationer och kulturer samt ensamhet i att inte tillhöra eller få förståelse för en kultur. Med utgångs-punkt i resultatet föreslår artikelförfattarna att skriftligt återberättande skulle kunna tas i bruk i litteraturundervisningen för att skapa insikter om elevernas förståelse för huvudpersonens känslor såväl som för sina egna samt som ett led i arbetet med demokrati och identitetsutveckling. Slutsatsen är att denna didaktiska potential bör tas tillvara i arbetet med litteratur.

Syftet med detta kapitel är att bidra till en dialog gällande forskningsetik utifrån såväl juridiska som humanistiska aspekter. Exempel hämtas från dilemman som uppstått i etnografiskt inriktade studier där deltagarna är andraspråksanvändare av svenska och där många har begränsad erfarenhet av formell utbildning och användning av skrift. Det kan vara svårt att ge forskningsinformation på ett sätt som elever med olika bakgrund förstår, särskilt vad gäller konsekvenserna av informationen, av att delta i forskningen och vad det betyder att vara anonym. En utgångspunkt för kapitlet tas i begrepp som rör etisk omtanke samt i begrepp som rör samtycke och som utvecklats inom forskning om och med barn: inlärtsamtycke och samtycke som pågående process. Samtliga begrepp behandlar på ett eller annat sätt den makt forskaren har i relation till deltagarna. Vidare diskuteras hur deltagares eventuella utsatthet eller sårbarhet behöver ses i relation till denaktuella kontexten snarare än utifrån på förhand definierade kategorier. Avslutningsvis belyses forskares ansvar för att hela tiden göra etiska överväganden i sin profession och att dessa innebär en ständig och systematisk reflektion och en mängd val. Vi ser ett samhällsintresse i att etnografisk forskninggenomförs i andraspråkssammanhang där deltagarna i olika avseenden kan betraktas som i en utsatt position. Detta ställer krav på utveckling av nu använda former för samtyckesförfarande.

Studying contemporary vernacular literacies can be described as aiming to catch sight of the invisible. The things people do with written texts in their everyday lives are sometimes hidden from themselves as well as from the researcher. People are not always aware of how they use written texts in their everyday lives and therefore cannot answer the reseacher's curious questions on the subject. Making observation of people's actions in their day-to-day lives is not always a realistic option. Such circumstances lend vernacular literacies aspects of invisibility.

This partial invisibility is something that I need to deal with in my research on literacies in homes and classrooms among adult Kurds living in Sweden. In my article, I describe and discuss ways of visualizing vernacular literacy practices. I provide examples of things to consider when conducting interviews and classroom observations. I also argue that the concepts of context and domain are very useful tools for analyzing vernacular literacies, and especially if a clear distinction is made between the two concepts.

In this chapter, I explore the digital literacy practices of an adult migrant in Sweden, and the digital literacy practices that are part of the curriculum of the Swedish for Immigrants (SFI) programme in which she takes part. The data on which the study is based were collected using an ethnographic methodology, including classroom observations and individual semi-structured interviews with the student and her teacher. Literacy is understood from a social practices perspective; the analysis explores interacting aspects of literacy events and practices. It was found that the learner has limited opportunities to participate in digital literacy practices in her everyday life and that most of these involve social interaction with family and friends. The teacher in the SFI programme encourages her only in limited ways to engage in digital literacy practices, though she and the student do engage in digital literacy practices of a semi-private nature. I suggest that learners’ digital literacy practices can be brought to bear for pedagogical purposes to better connect to the learner’s transnational practices and for the teacher to understand the learner’s entire linguistic repertoire and range of literacies for learning.