Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Enlund, Desirée
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi.
    Westergren, Agneta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Bylund, Christine
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Ett samtal om makten över samhället, arbetet och livet2019Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Holstad, Ylva
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Johansson, Bengt
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.
    Lindqvist, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Westergren, Agneta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sundström Poromaa, Inger
    Department of Women’s and Children’s Health, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Christersson, Christina
    Department of Medical Science, Cardiology, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Dellborg, Mikael
    Department of Clinical and Molecular Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Trzebiatowska-Krzynska, Aleksandra
    Department of Cardiology, Department of Medicine and Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Sörensson, Peder
    Department of Medicine, Solna, Department of Cardiology, Karolinska Institutet, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Thilén, Ulf
    Department of Clinical Sciences, Cardiology, Lund University, Lund, Sweden.
    Wikström, Anna-Karin
    Department of Women’s and Children’s Health, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Bay, Annika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Breastfeeding in primiparous women with congenital heart disease: a register study2024Ingår i: International Breastfeeding Journal, E-ISSN 1746-4358, Vol. 19, nr 1, artikel-id 19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The number of pregnant women with congenital heart disease (CHD) is rising, and the disease poses increased risks of cardiovascular and obstetric complications during pregnancy, potentially impacting breastfeeding success. This study aimed to investigate breastfeeding in primiparous women with CHD compared to primiparous women without CHD, and to examine potential hindering factors for breastfeeding in women with CHD.

    Methods: The data were gathered between 2014 and 2019 and obtained by merging the Swedish Congenital Heart Disease Register (SWEDCON) with the Swedish Pregnancy Register. Primiparous women ≥ 18 years of age with CHD (n = 578) were matched by age and municipality to 3049 women without CHD, giving birth after 22 gestational weeks. Multivariable logistic regression analysis was used to identify factors associated with non-breastfeeding in women with CHD.

    Results: Fewer women with CHD breastfed than women without CHD two days (94% vs. 97%, p = 0.001) and four weeks after birth (84% vs. 89%, p = 0.006). When all women were analysed, having CHD was associated with non-breastfeeding at both two days and four weeks after birth. For women with CHD, body mass index (BMI) ≥ 30 (OR 3.1; 95% CI 1.4, 7.3), preterm birth (OR 6.4; 95% CI 2.1, 19.0), self-reported history of psychiatric illness (OR 2.4; 95% CI 1.2, 5.1), small for gestational age (OR 4.2; 95% CI 1.4, 12.2), and New York Heart Association Stages of Heart Failure class II − III (OR 6.0; 95% CI 1.4, 26.7) were associated with non-breastfeeding two days after birth. Four weeks after birth, factors associated with non-breastfeeding were BMI ≥ 30 (OR 4.3; 95% CI 2.1, 9.0), self-reported history of psychiatric illness (OR 2.2; 95% CI 1.2, 4.2), and preterm birth (OR 8.9; 95% CI 2.8, 27.9).

    Conclusions: The study shows that most women with CHD breastfeed, however, at a slightly lower proportion compared to women without CHD. In addition, factors related to the heart disease were not associated with non-breastfeeding four weeks after birth. Since preterm birth, BMI ≥ 30, and psychiatric illness are associated with non-breastfeeding, healthcare professionals should provide greater support to women with CHD having these conditions.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Holstad, Ylva
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Johansson, Bengt
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.
    Lindqvist, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Westergren, Agneta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sundström Poromaa, Inger
    Department of Women’s and Children’s Health, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Christersson, Christina
    Department of Medical Science, Cardiology, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Dellborg, Mikael
    Department of Clinical and Molecular Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Trzebiatowska-Krzynska, Aleksandra
    Department of Cardiology and Department of Medicine and Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Sörensson, Peder
    Department of Medicine, Solna, Karolinska Institutet, Department of Cardiology, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Thilén, Ulf
    Department of Clinical Sciences, Cardiology, Lund University, Lund, Sweden.
    Wikström, Anna-Karin
    Department of Women’s and Children’s Health, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Bay, Annika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Self-rated health in primiparous women with congenital heart disease before, during and after pregnancy: a register study2023Ingår i: Scandinavian Cardiovascular Journal, ISSN 1401-7431, E-ISSN 1651-2006, Vol. 58, nr 1, artikel-id 2295782Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Poor maternal self-rated health in healthy women is associated with adverse neonatal outcomes, but knowledge about self-rated health in pregnant women with congenital heart disease (CHD) is sparse. This study, therefore, investigated self-rated health before, during, and after pregnancy in women with CHD and factors associated with poor self-rated health.

    Methods: The Swedish national registers for CHD and pregnancy were merged and searched for primiparous women with data on self-rated health; 600 primiparous women with CHD and 3062 women in matched controls. Analysis was performed using descriptive statistics, chi-square test and logistic regression.

    Results: Women with CHD equally often rated their health as poor as the controls before (15.5% vs. 15.8%, p = .88), during (29.8% vs. 26.8% p = .13), and after pregnancy (18.8% vs. 17.6% p = .46). None of the factors related to heart disease were associated with poor self-rated health. Instead, factors associated with poor self-rated health during pregnancy in women with CHD were ≤12 years of education (OR 1.7, 95%CI 1.2–2.4) and self-reported history of psychiatric illness (OR 12.6, 95%CI 1.4–3.4). After pregnancy, solely self-reported history of psychiatric illness (OR 5.2, 95%CI 1.1–3.0) was associated with poor self-rated health.

    Conclusion: Women with CHD reported poor self-rated health comparable to controls before, during, and after pregnancy, and factors related to heart disease were not associated with poor self-rated health. Knowledge about self-rated health may guide professionals in reproductive counselling for women with CHD. Further research is required on how pregnancy affects self-rated health for the group in a long-term perspective.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Westergren, Agneta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Deficient bodies and divine interventions: women, midwives, and the medicalisation of childbirth - a gender perspective2021Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ur ett globalt perspektiv är Sverige ett av världens säkraste länder att föda och att födas i. Svenska barnmorskor arbetar självständigt med högkvalitativ vård både under graviditet och förlossning och läkare tillkallas när något avviker från det normala. I likhet med andra höginkomstländer finns en medikaliseringstrend av svensk förlossningsvård där interventioner som igångsättning av förlossning, värk­stimulerande medel, rygg­bedövning och kejsarsnitt ökar. Dessa ingrepp är ibland nödvändiga för en säker förlossning, men stora variationer mellan olika sjukhus och regioner tyder på att handläggandet av en förlossning är lokalt betingad och i en del fall beror på bristande följsamhet till nationella riktlinjer. De goda utfallen till trots synes återkommande rapporter i media om överfulla förlossningsavdelningar, kvinnor som i värkarbete hänvisas till andra sjukhus, kvinnor med traumatiska förlossningsupplevelser, samt om stressade och utarbetade barnmorskor.

    I den här avhandlingen utforskas konsekvenserna av en ökad medikalisering av förlossningsvården för de födande kvinnorna och för barnmorskorna. Detta har gjorts genom fyra delarbeten där första studien handlade om att med kvalitativ innehållsanalys analysera kvinnors förlossningsplaner med önskemål inför förlossningen. Den andra studien är en tvärsnittsstudie där kvinnornas önskemål vad gäller smärtlindring enligt förlossningsplanen jämfördes med faktisk användning av smärtlindring enligt kvinnornas journaler. Där gjordes även en jämförelse mellan kvinnor med och utan förlossningsplan gällande smärtlindring, interventioner under förlossningen samt hur nöjda kvinnorna var enligt en skattning på en skala mellan 0-10 (VAS). I den tredje studien analyserades med tematisk analys kvinnors skriftliga utvärderingar av förlossningen genom att undersöka vilka ord de använde mest frekvent. Den fjärde studien undersökte samspelet mellan kvinna och barnmorska under förlossningen genom deltagande observation. Kvinnornas och barnmorskornas upplevelser följdes upp med intervjuer efteråt och materialet analyserades med tematisk analys. Ett genusperspektiv genomsyrar avhandlingen där kvinnors förväntningar och upplevelser samt barnmorskors erfarenheter och handläggande av förlossningen, analyserats med avseende på genus­konstruktioner och maktförhållanden.

    Datainsamlingen för Studier I, II och III bestod av förlossningsplaner, journaldata och skriftliga förlossningsutvärderingar. Fyrahundra kvinnor till­frågades om deltagande i studien varav 259 tackade ja. Av dessa inkluderades i Studie I 132 kvinnor som skrivit en förlossningsplan. I Studie II inkluderades 239 kvinnor: 129 kvinnor med förlossningsplan och 110 kvinnor utan. I Studie III inkluderades 190 kvinnor som skrivit en utvärdering av sin förlossning inom 48 timmar efter förlossningen. I Studie IV observerades åtta kvinnor och åtta barnmorskor i samband med förlossningen och uppföljande intervjuer genomfördes med samtliga inom två dagar efter förlossningen.

    Studierna visade att kvinnor med förlossningsplaner i första hand önskade en naturlig förlossning med främst icke-medicinsk smärtlindring, men att särskilt förstföderskor använde mer medicinsk smärtlindring än de tänkt. Det visade sig också att 93,6% av förstföderskor med förlossningsplan hade någon form av intervention under sin förlossning, till exempel igångsättning, värkstimulerande dropp, eller inre fosterövervakning. Det var ingen större skillnad på användandet av smärtlindring, antal interventioner eller nöjdhet beroende på om kvinnan hade skrivit en förlossningsplan eller inte. Förstföderskor överlag använde mer smärtlindring, hade fler interventioner och var något mindre nöjda jämfört med omföderskor: VAS 7,4 jämfört med VAS 8,4. De skriftliga utvärderingarna visade att det kvinnorna var mest nöjda med var stödet från barnmorskan. Med en genusteoretisk förståelse gjordes tolkningen att föreställningar om genus och egenskaper kopplade till femininitet påverkade utvärderingarna, där kvinnor var tacksamma och förstående och förminskade sina egna känslor och behov, trots att många inte fått den förlossningsupplevelse de förväntat sig. Observations- och intervjustudien visade att barnmorskornas ideal om födandet som en naturlig och normal process och om hur de ville stötta de födande kvinnorna påverkades av låg bemanning och ett effektivitetstänk i organisationen. För barnmorskornas del kunde det leda till frustration, stress och dåligt samvete när de försökte tillgodose både de födande kvinnornas och organisationens behov, samt stötta sina kollegor.

    Avhandlingen kan med sitt genuskritiska perspektiv bidra till att tydliggöra hur födande kvinnor och barnmorskor anpassar sig till en medikaliserad förlossningsvård som inte alltid gynnar dem. För en förlossningsvård på kvinnors villkor bör kvinnocentrerad vård eftersträvas, där kvinnor kan göra informerade val och barnmorskor får utrymme att praktisera one-to-one care.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    spikblad
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Westergren, Agneta
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Edin, Kerstin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Christianson, Monica
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Reproducing normative femininity: Women's evaluations of their birth experiences analysed by means of word frequency and thematic analysis2021Ingår i: BMC Pregnancy and Childbirth, ISSN 1471-2393, E-ISSN 1471-2393, Vol. 21, nr 1, artikel-id 300Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Given the significance of the birth experience on women's and babies' well-being, assessing and understanding maternal satisfaction is important for providing optimal care. While previous research has thoroughly reviewed women's levels of satisfaction with the childbirth experience from a multitude of different angles, there is a dearth of papers that use a gender lens in this area. The aim of this study is to explore through a gender perspective the circumstances attributed to both women's assessment of a positive birth experience and those which contribute to a lack of satisfaction with their birth experience.

    METHODS: Through the use of a local birth evaluation form at a Swedish labour ward, 190 women gave written evaluations of their birth experiences. The evaluations were divided into groups of positive, ambiguous, and negative evaluations. By means of a latent and constructionist thematic analysis based on word count, women's evaluations are discussed as reflections of the underlying sociocultural ideas, assumptions, and ideologies that shape women's realities.

    RESULTS: Three themes were identified: Grateful women and nurturing midwives doing gender together demonstrates how a gender-normative behaviour may influence a positive birth experience when based on a reciprocal relationship. Managing ambiguous feelings by sympathising with the midwife shows how women's internalised sense of gender can make women belittle their negative experiences and refrain from delivering criticism. The midwifery model of relational care impeded by the labour care organisation describes how the care women receive during labour and birth is regulated by an organisation not always adapted to the benefit of birthing women.

    CONCLUSIONS: Most women were very satisfied, predominantly with emotional support they received from the midwives. The latent constructionist thematic analysis also elicited women's mixed feelings towards the birth experience, with the majority of negative experiences directed towards the labour care organisation. Recognising the impact of institutional and medical discourses on childbirth, women's birth evaluations demonstrate the benefits and challenges of gender-normative behaviour, where women's internalised sense of gender was found to affect their experiences. A gender perspective may provide a useful tool in unveiling gender-normative complexities surrounding the childbirth experience.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Westergren, Agneta
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Edin, Kerstin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik.
    Christianson, Monica
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Exploring the medicalisation of childbirth through women's preferences for and use of pain relief2021Ingår i: Women and Birth, ISSN 1871-5192, E-ISSN 1878-1799, s. e118-e127Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Sweden, along with other countries, is facing rising intrapartum intervention rates.

    AIM: To explore the medicalisation of childbirth through women's preferences for and use of pain relief, and to investigate whether the presence of a birth plan had any impact on use of pain relief, rate of intervention, and satisfaction with the birth experience.

    METHODS: The study was cross-sectional, and included 129 women with birth plans and 110 without, all of whom gave birth in one hospital in Sweden between March and June 2016. Data from birth plans and medical records was analysed through descriptive statistics and logistic regression.

    FINDINGS: Parity rather than birth plan was a greater determinant for use of pain relief, frequency of interventions, and level of satisfaction; primiparas used more pain relief, had more interventions, and were less satisfied with their birth experiences than multiparas. Epidural analgesia was associated with a two to threefold increase in interventions, but 79.5% of all women had some form of intervention during birth, regardless of having an epidural or not. Women were generally highly satisfied with their birth experiences, women without epidural analgesia and interventions slightly more so.

    CONCLUSION: Contrary to their initial plans, especially primiparas used more pharmacological pain relief than intended, and nearly all (94.6%) had some form of intervention during labour and birth. More interventions were associated with lower levels of satisfaction. The high rate of intervention in a healthy population of birthing women is disquieting and requires further attention.

  • 7.
    Westergren, Agneta
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Edin, Kerstin
    Nilsson, Bo
    Christianson, Monica
    The manifestation of medicalisation: A focused ethnography on woman-midwife interaction and birth practices in two Swedish hospital labour wardsManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Westergren, Agneta
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. The Graduate School of Gender Studies, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Edin, Kerstin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Walsh, Denis
    Christianson, Monica
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Autonomous and dependent–The dichotomy of birth: a feminist analysis of birth plans in Sweden2019Ingår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 68, s. 56-64Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To elicit pregnant women's perceptions of childbirth as expressed in their birth plans, and through a feminist lens analyse their wishes, fears, values, and beliefs about childbirth, as well as their expectations on partner and midwife.

    DESIGN: This study used qualitative content analysis, identifying subcategories, categories, and an overall theme in data gathered from women's written birth plans. A feminist theoretical framework underpinned the research.

    SETTING: A middle-sized city in northern Sweden.

    PARTICIPANTS: 132 women who gave birth in an obstetrician-led hospital labour ward between March and June 2016 and consented to grant access to their birth plans and antenatal and intrapartum electronic medical records.

    FINDINGS: Three categories emerged: 'Keeping integrity intact through specific requests and continuous dialogue with the midwife', 'A preference towards a midwife-supported birth regardless of method of pain relief", and '"Help my partner help me" - Women anticipating partner involvement.' The overall theme linking the categories together was: 'Autonomous and dependent - The dichotomy of birth', portraying women's ambiguity before birth -expressing a wish to remain in control while simultaneously letting go of control by entrusting partner and midwifewith decision-making regarding their own bodies.

    KEY CONCLUSIONS AND IMPLICATIONS FOR PRACTICE: Women primarily desired a natural, midwife-supported birth and favoured a relationship-based, woman-centred model of care, based on the close interaction between woman, partner, and midwife. Midwives need to be aware of women's ambiguous reliance on them and the power they have to influence women's birth choices and birth experiences. Feminist theory and values in midwifery practice may be useful to inspire a maternity care based on women's wishes and expectations, acknowledging and valuing women's voices, and embracing the sanctity of birth and of the birthing woman's body.

1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf