Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 2 av 2
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Sara
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för integrativ medicinsk biologi (IMB). Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Umeå centrum för funktionell hjärnavbildning (UFBI). Umeå University Hospital.
    Josefsson, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Stiernman, Lars J.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för integrativ medicinsk biologi (IMB). Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Umeå centrum för funktionell hjärnavbildning (UFBI).
    Rieckmann, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för integrativ medicinsk biologi (IMB). Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Umeå centrum för funktionell hjärnavbildning (UFBI). Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper, Diagnostisk radiologi. Center for the Economics of Aging, Max Planck Institute for Social Law and Social Policy, Germany.
    Cognitive decline in Parkinson’s disease: a subgroup of extreme decliners revealed by a data-driven analysis of longitudinal progression2021Ingår i: Frontiers in Psychology, E-ISSN 1664-1078, Vol. 12, artikel-id 729755Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Cognitive impairment is an important symptom of Parkinson’s disease (PD) and predicting future cognitive decline is crucial for clinical practice. Here, we aim to identify latent sub-groups of longitudinal trajectories of cognitive change in PD patients, and explore predictors of differences in cognitive change. Longitudinal cognitive performance data from 349 newly diagnosed PD patients and 145 healthy controls from the Parkinson Progression Marker Initiative were modeled using a multivariate latent class linear mixed model. Resultant latent classes were compared on a number of baseline demographics, and clinical variables, as well as cerebrospinal fluid (CSF) biomarkers and striatal dopamine transporter (DAT) density markers of neuropathology. Trajectories of cognitive change in PD were best described by two latent classes. A large subgroup (90%), which showed a subtle impairment in cognitive performance compared to controls but remained stable over the course of the study, and a small subgroup (10%) which rapidly declined in all cognitive performance measures. Rapid decliners did not differ significantly from the larger group in terms of disease duration, severity or motor symptoms at baseline. However, rapid decliners had lower CSF amyloidß42 levels, a higher prevalence of sleep disorder and pronounced loss of caudate DAT density at baseline. These data suggest the existence of a distinct minority sub-type of PD in which rapid cognitive change in PD can occur uncoupled from motor symptoms or disease severity, likely reflecting early pathological change that extends from motor areas of the striatum into associative compartments and cortex.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Granvik, Christoffer
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk mikrobiologi.
    Andersson, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för integrativ medicinsk biologi (IMB).
    Andersson, Linus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Brorsson, Camilla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för diagnostik och intervention.
    Forsell, Mattias N. E.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk mikrobiologi.
    Ahlm, Clas
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk mikrobiologi.
    Normark, Johan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk mikrobiologi.
    Edin, Alicia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för diagnostik och intervention.
    Olfactory dysfunction as an early predictor for post-COVID condition at 1-year follow-up2024Ingår i: Brain and Behavior, E-ISSN 2162-3279, Vol. 14, nr 6, artikel-id e3574Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Olfactory dysfunction together with neurological and cognitive symptoms are common after COVID-19. We aimed to study whether performance on olfactory and neuropsychological tests following infection predict post-COVID condition (PCC), persisting symptoms, and reduced health-related quality of life.

    Methods: Both hospitalized (N = 10) and non-hospitalized individuals (N = 56) were enrolled in this prospective cohort study. Participants were evaluated 1–3 months after infection with an olfactory threshold test and neuropsychological tests, which was used as predictors of PCC. A questionnaire outlining persisting symptoms and the validated instrument EuroQol five-dimension five-level for health-related quality of life assessment were used as outcome data 1 year after infection (N = 59). Principal component analysis was used to identify relevant predictors for PCC at 1 year.

    Results: Objectively assessed olfactory dysfunction at 1–3 months post infection, but not subjective olfactory symptoms, predicted post-COVID condition with reduced health-related quality of life (PCC+) at 1 year. The PCC+ group scored more often below the cut off for mild cognitive impairment on the Montreal Cognitive Assessment (61.5% vs. 21.7%) and higher on the Multidimensional Fatigue Inventory-20, compared to the group without PCC+.

    Conclusion: Our results indicate that objectively assessed, olfactory dysfunction is a predictor for PCC+. These findings underscore the importance of objective olfactory testing. We propose that olfactory screening in the early post-acute phase of COVID-19 infection might identify individuals that are at higher risk of developing long-term health sequalae.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 2 av 2
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf