Bakgrund Inre styrka har beskrivits som ett viktigt fenomen associerat till att hantera sjukdom, till hälsa och åldrande. För att öka kunskapen om fenomenet inre styrka genomfördes en metateoretisk analys som resulterade i en Inre Styrka modell där inre styrka omfattar fyra samverkande dimensioner; samhörighet, kreativitet, flexibilitet och fasthet. Modellen har använts i denna avhandling som ett teoretiskt ramverk.
Syfte Det övergripande syftet med denna avhandling var att utveckla och testa en skala som mäter inre styrka, beskriva inre styrka i en population av äldre, och att belysa dess betydelse för upplevelsen av hälsa, trots sjukdom 0ch motgångar.
Metod Studierna som genomfördes hade kvantitativ ansats med tvärsnittsdesign (I-III) och kvalitativ ansats med narrativa intervjuer (IV). Alla studier var en del av GErontologiska Regionala DAtabas (GERDA) Botnia projektet. Deltagarna i studie I (n= 391, 19-90 år) var mestadels från norra delarna av Sverige. I studierna II och III var deltagarna (n=6119, 65, 70, 75 och 80 år) från Sverige och Finland. I studie IV var deltagarna (n=12, 67-82 år) från Västerbotten. Data analyserades med hjälp av principalkomponentanalys och konfirmatorisk faktor analys (CFA), varierande statistik, strukturell ekvationsmodellering, och kvalitativ innehållsanalys.
Resultat I studie I utvecklades och testades Inre Styrka Skalan (ISS). En inledande 63 frågors ISS reducerades till en slutlig 20 frågors ISS. Baserad på de fyra dimensionerna av inre styrka bekräftades en fyrafaktors lösning med 51 % förklaringsgrad och CFA visade ett tillfredställande goodness-of-fit. I studie II beskrevs inre styrka i relation till ålder, kön och kultur. Det högsta totala ISS medelvärdet skattades bland 65-åringarna med lägre medelvärden för varje efterföljande ålder (70, 75 och 80 år). Kvinnor skattade ett något högre totalt ISS medelvärde än män och det var inte några större skillnader mellan regionerna i Sverige och Finland. I studie III bekräftades den hypotes som lagts fram, att inre styrka kan mediera i relationen mellan sjukdom och upplevelsen av hälsa. Bias-corrected bootstrap visade en signifikant indirekt effekt i relationen mellan sjukdom och upplevelsen av hälsa, medierad av inre styrka, och test av modellens goodness-of-fit var tillfredsställande. I studie IV, utifrån berättelserna om inre styrka visade det sig att inre styrka omfattar känslor av samhörighet och att finna livet värt att leva. Att ha tillit till sig själv och sina möjligheter, och att kunna möta och ta aktiv del i situationen beskrevs också. Slutligen, att komma igen och hitta vägar att gå vidare i livet var viktiga aspekter av inre styrka.
Slutsatser Den nyutvecklade Inre Styrka Skalan är ett reliabelt och valitt instrument som fångar ett brett perspektiv av inre styrka. Basdata om inre styrka i en stor population äldre i Sverige och Finland har presenterats, och visar det högsta ISS medelvärdet bland 65-åringarna. Inre styrka bland äldre är en resurs för upplevelsen av hälsa, trots sjukdom och motgångar. Denna avhandling bidrar till att öka kunskapen om fenomenet inre styrka och ger evidens för att inre styrka har en viktig betydelse för äldres välbefinnande. Ökad kunskap om de fyra dimensionerna av inre styrka; samhörighet, kreativitet, flexibilitet, och fasthet, föreslås kunna vara en hjälp för vårdpersonal i deras arbete att identifiera var behovet av stöd är störst och att sätta in insatser som främjar och stärker inre styrka.