Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Driftinformation
Ett driftavbrott i samband med versionsuppdatering är planerat till 10/12-2024, kl 12.00-13.00. Under den tidsperioden kommer DiVA inte att vara tillgängligt
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 26 av 26
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Allard, Christina
    et al.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Brännlund, Isabelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Cocq, Coppélie
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Hjortfors, Lis-Mari
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Jacobsson, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap.
    Ledman, Anna-Lill
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Löf, Annette
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Johansson Lönn, Eva
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Moen, Jon
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
    Nilsson, Lena Maria
    Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Nordin, Gabriella
    Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Norlin, Björn
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Outakoski, Hanna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Reimerson, Elsa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Sandström, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Sandström, Moa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Sköld, Peter
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Storm Mienna, Christina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Svonni, Charlotta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Vinka, Mikael
    Össbo, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby2015Ingår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.

  • 2.
    Bylund, Christine
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Att forska med, inte på: två former av kritisk metod2022Ingår i: Etnologiskt fältarbete: nya fält och former / [ed] Kim Silow Kallenberg; Elin von Unge; Lisa Wiklund Moreira, Lund: Studentlitteratur AB, 2022, s. 85-103Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel redogör vi, var för sig, för de specifika forskningsområden där vi är verksamma. Vi beskriver teoretiska ramverk, forskningsprinciper och ger exempel på metodologiska verktg och frågeställningar som kan vägleda studenter som är intresserade av liknande frågor inom en etnologisk ram.

  • 3.
    Daniels-Mayes, Sheelagh
    et al.
    University of Sydney.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Disrupting assimilationist research principles and practices in Australia and Sweden: self-determination through the enactment of Indigenous diplomacies2019Ingår i: Seton Hall journal of diplomacy and international relations, E-ISSN 1538-6589, Vol. XXI, nr 1, s. 36-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Embedded with pre-existing meaning and a complex set of core principles and practices, "diplomacy" is a term familiar to most. Simply put, diplomacy is the established methods of influencing the decisions and behavior of foreign governments and peoples through dialogue, negotiation, and other measures to resolve conflict and maintain peace. In this article, we review the literature pertaining to the concept of diplomacy, focusing primarily on the lesser recognized diplomacies of First Peoples in Australia and Sweden. Through the telling of three significant events, historical and contemporary, drawn from many possible examples of the two nations, we demonstrate that Indigenous diplomacies are not new but rather newly recognized. We argue for the utilization of Indigenous diplomatic practices to realize self-determining research with, and by, First Peoples. In doing so, centuries of colonization that have resulted in power imbalances, which sought to assimilate and benefit settler/colonizer privilege through its governing institutions, may be disrupted and transformed. According to the literature search undertaken, this is an approach to Indigenous research that has received scant attention. Our discussion is guided by two key questions. First, can research informed by Indigenous diplomatic practices disrupt assimilationist research agendas set predominantly by society's governing institutions? Second, can recognition of Indigenous diplomatic principles and practices facilitate self-determining research? We draw on our experiences as Indigenous and non-Indigenous researchers to suggest that the enactment of Indigenous diplomatic practices when undertaking our research 'proper ways' with First Peoples, according to Indigenous ways of knowing, being, and doing, has facilitated its success.

  • 4.
    Langum, Virginia
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Setting store by sources2022Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 31, s. 1-3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Ledman, Anna-Lill
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Brännlund, Isabelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Löf, Annette
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Sandström, Moa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sehlin Macneil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Åsa, Össbo
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Vänd på perspektiven Umeå20142013Ingår i: Västerbottens Kuriren, ISSN 1104-0246Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Ledman, Anna-Lill
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Sehlin Macneil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Saba Persson, Jenny
    Rättighetscentrum Västerbotten, Umeå, Sweden.
    Samiskt fokus en viktig markering för öppenhet2014Ingår i: Västerbottens Kuriren, ISSN 1104-0246Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Lindgren, Eva
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Practice-based research policy in the light of indigenous methodologies: the EU and Swedish education2022Ingår i: In education, E-ISSN 1927-6117, Vol. 28, nr 1a, s. 23-38Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Participatory research methods in education, such as action research, have been around for some time. Recently, not only researchers but also research policy makers have highlighted the importance of participation between society and research. Citizen science, science with and for society, and practice-based educational research are examples of approaches that aim to bring society and research more closely together. In this paper, we explore underlying premises behind practice-based research policies in the EU and in Swedish educational research policy. In order to understand how participation can be understood, we have analysed them closely through a lens of Indigenous methodologies. Results reveal an underlying understanding of participation as nonreciprocal where expertise is a key concept, researchers hold this expertise, and where the main responsibilities for research lie with the researchers. However, the results also indicate a sense of respect for practice and a willingness to form relationships between research and practice.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Löf, Annette
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Andersson, Tore
    Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet.
    Horstkotte, Tim
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
    Ledman, Anna-Lill
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Sehlin Macneil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Nilsson, Lena Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Näringsforskning.
    Össbo, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Okunskap om samisk kultur grogrund för strukturell diskriminering2013Ingår i: Västerbottens-Kuriren, ISSN 1104-0246Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9. Marsh, Jillian
    et al.
    Daniels-Mayes, Sheelagh
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Nursey-Bray, Melissa
    Learning through an undisciplined lens: the centring of indigenous knowledges and philosophies in higher education in Australia and Sweden2023Ingår i: Inclusion, equity, diversity, and social justice in education: a critical exploration of the sustainable development goals / [ed] Sara Weuffen; Jenene Burke; Margaret Plunkett; Anitra Goriss-Hunter; Susan Emmett, Springer, 2023, s. 57-75Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Social justice is part of higher education discourse within university mission statements, graduate qualities and university rhetoric globally (Connell, 2019; Wilson-Strydom, 2015). In Australia, this focus includes re-centring Indigenous Australian epistemologies and ontologies from the subjugated margins in academia (Moreton-Robinson, 2009; Nakata, 2007) and in Sweden, building an understanding of intergenerational traumas of school-based systemic violence against Indigenous Sámi (Atkinson, 2002; Norlin, 2017). This chapter highlights opportunities for upward socio-economic mobility for First Nations peoples through surpassing the deficit thinking still prevalent among invader-coloniser populations. Included in this we reference the United Nations Sustainable Development Goals SDG 4: Quality Education and SDG 10: Reduced Inequalities (United Nations, 2021) and its potential to influence educational discourses in teaching practice and curriculum construction in Australia and Sweden. Indigenous Standpoint Theory (IST) and Critical Race Pedagogy (CRP) are utilised as critical frameworks for unpacking the historical background of racial oppression, understanding the complexities of Indigeneity and post-colonising constructs, and disrupting whiteness embedded in mono-cultural education. As practicing educators, we have sought in this chapter, to critically explore how Indigenous Knowledges and culturally responsive pedagogies are disrupting ethnocentric ontologies within the university sector through an emergent undisciplined strategy. 

  • 10.
    Nachet, Louise
    et al.
    Université Laval, Canada.
    Beckett, Caitlynn
    Memorial University, Canada.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Framing extractive violence as environmental (in)justice: A cross-perspective from indigenous lands in Canada and Sweden2022Ingår i: The Extractive Industries and Society, ISSN 2214-790X, E-ISSN 2214-7918, Vol. 12, artikel-id 100949Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper aims to explore Environmental Justice in two Indigenous contexts, Canada and Sweden, and uses the concept of Extractive Violence to discuss colonial articulations of extractivism and community strategies for dealing with it. Through analysis of existing research, as well as the experiences shared by the two Indigenous leaders, the paper investigates the different strategies and narratives of environmental justice enacted, and how is justice framed and discussed in response to extractive violence.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Extractive Violence on Indigenous Country: sami and Aboriginal Views on Conflicts and Power Relations with Extractive Industries2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Konflikter och maktrelationer mellan utvinningsindustrier och urfolksgrupper får ofta förödande konsekvenser för urfolken. På grund av assymetriska maktförhållanden mellan urfolk och majoritetssamhällen som råder på de flesta ställen i världen utsätts många urfolk systematiskt för rättighetskränkningar. Många urfolksgrupper kämpar idag för att bevara sina marker eftersom urfolks perspektiv och kopplingar till marken ofta förminskas eller ignoreras när de står i motsättning till extraktiva ideologier. Även om extraktivism och påverkan på urfolk och urfolksgrupper varit fokus för tidigare studier saknas forskning som utgår från urfolkens perspektiv.

    Denna avhandling är en internationell jämförelse med syfte att, från nya synvinklar, belysa konfliktsituationer och asymmetriska maktrelationer som orsakats av extraktivism på urfolks marker. Avhandlingen jämför och kontrasterar två fallstudier som utförts med Laevas č earru (sameby) i norra Sverige och Adnyamathanha-folket i delstaten South Australia. I fallstudien som utförts tillsammans med Laevas č earru ingår en grupp av totalt sex forskningsdeltagare, fyra män och två kvinnor. Det var dock framför allt två forskningsdeltagare som intervjuades med anledning av den konfliktsituation mellan Laevas č earru och gruvbolaget LKAB, som står i fokus för artikel I i avhandlingen. I den australiska fallstudien, som utförts tillsammans med Adnyamathanha-folket, ingår en grupp av sju forskningsdeltagare bestående av fyra kvinnor och tre män. Denna studie, artikel II, behandlar Adnyamathanhafolkets kamp mot de australiska och sydaustraliska regeringarnas förslag om att inrätta kärnavfallsdepåer på Adnyamathanhas marker. För att inhämta material användes yarning (en typ av intervjumetod) och för att återge forskningsdeltagarnas ord så rättvisande möjligt inkluderades ett antal direktcitat i texterna. För att möjliggöra en mer djupgående analys av forskningsdeltagarnas upplevelser av konflikter med utvinningsindustrier och förespråkare för extraktivism, inklusive regeringar och stater, användes Johan Galtungs modell, känd som Galtungs våldstriangel, som analysverktyg. Galtungs modell innefattar strukturellt, kulturellt och direkt våld. Direkt våld definieras som fysiskt våld eller hot om fysiskt våld, strukturellt våld utgörs av orättvisa och diskriminerande samhällsstrukturer och kulturellt våld är de attityder som får det strukturella och således även det direkta våldet att te sig legitimt. Föreliggande avhandling introducerar även konceptet extraktivt våld som ett komplement till Galtungs modell där xvi det ersätter direkt våld. Jag definierar extraktivt våld som en typ av direkt våld mot människor och/eller djur och natur orsakat av extraktivism som framför allt påverkar människor med starka kopplingar till sina marker. Extraktivism förstås här som alla typer av aktiviteter som extraherar stora mängder av resurser från marker och människor, exempelvis gruvdrift, skogsbruk, fiske, lantbruk och turism. I forskningsdeltagarnas utsagor identifierades ett antal nyckelteman. Dessa teman uppvisade både likheter och skillnader beroende på deltagarnas olika situationer och förutsättningar. Det mest framträdande temat på båda kontinenterna var dock ”connection to Country” eller kopplingar till marken. Båda grupperna beskrev hur marken och deras förhållande till den innefattade historia, kunskap, traditioner och kultur. För Adnyamathanhagruppen var det mest centrala att rädda och bevara heliga platser som hotas av extraktivism och för Laevas č earru sågs renskötseln och bevarandet av markerna för renarnas skull som det mest väsentliga.

    Avhandlingens resultat visar att även om de former av kulturellt, strukturellt och extraktivt våld som forskningsdeltagarna upplevde varierade, var effekterna av våldet slående lika. Båda grupperna identifierade extraktivt våld, understött av strukturellt och kulturellt våld, som hot mot fortlevnaden av deras samhällen och kulturer. Resultaten pekar även på vikten av att urfolkens perspektiv inkluderas och blir hörda om konflikttransformering mellan utvinningsindustrier och urfolk ska kunna uppnås.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    spikblad
  • 12.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Forskning, utredning och medling: Frågan om medling i marktvister mellan renskötare och markägare i Sverige2006Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I början av 2006 utkom Gränsdragningskommissionen för renskötselområdets betänkande, Samernas sedvanemarker (SOU 2006:14). I utredningen inkluderades ett förslag om inrättandet av ett utrednings- och medlingsinstitut som skulle verka för att lösa marktvister mellan renskötare och markägare i Sverige. Mot bakgrund av detta förslag har Centrum för Samisk forskning vid Umeå universitet tagit fram en rapport kring frågorna om utredning och medling i marktvister.

  • 13.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Förtryck leder till lateralt våld2017Ingår i: Samefolket, ISSN 0346-0320, nr 7Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Lateral violence: effects of external pressures on indigenous communities2024Ingår i: Mining and indigenous livelihoods: rights, revenues, and resistance / [ed] Thierry Rodon; Sophie Thériault; Arn Keeling; Séverine Bouard; Andrew Taylor, London: Routledge, 2024, 1, s. 224-238Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Intragroup conflict, or lateral violence, in Indigenous and local communities is a heated topic. While there is some research on lateral violence in Indigenous communities in Australia, there is currently no such research in Sámi and local communities in Sweden. This chapter explores manifestations and underlying causes of lateral violence, using analysis based on cultural, structural, and extractive violence, and employs an international comparative approach to discuss situations in the Swedish part of Sápmi compared to those in Australia.

    The Sámi are the Indigenous People of Sweden. Many Sámi communities are finding it increasingly difficult to maintain traditional livelihoods such as reindeer herding. This creates external pressures for Sámi communities and can contribute to increased intragroup conflict. First Australian communities also experience external pressures caused by extractivism. This chapter theorizes that there is a strong connection between external pressures caused by extractive activities on Indigenous lands and lateral violence in Indigenous and local communities, and suggests that by addressing the causes of lateral violence, conflict transformation—where both the contextual and relational aspects of conflicts are emphasized—could be a way forward.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Let's name it: identifying cultural, structural and extractive violence in Indigenous and extractive industry relations2018Ingår i: Journal of Northern Studies, ISSN 1654-5915, E-ISSN 2004-4658, Vol. 12, nr 2, s. 81-103Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article on conflict and power relations between extractive industries and Indigenous groups in Sweden and Australia draws on two case studies to compare situations for Laevas reindeer herding Sami community in Northern Sweden and Adnyamathanha Traditional Owners in South Australia. In this international comparison the analysis, based on the research participants’ narratives, employs Johan Galtung’s concepts of cultural and structural violence as analytical tools to further explore and contrast the participants’ experiences of interactions with extractive industries and industrial proponents. In addition, this study introduces extractive violence – defined as a form of direct violence but relating specifically to extractivism and Indigenous peoples – as a complement to Galtung’s model, known as the violence triangle. The results show that although the expressions of cultural, structural and extractive violence experienced by the two Indigenous communities varied, the impacts were strikingly similar. Both communities identified extractive violence, supported by structural and cultural violence, as threats to the continuation of their entire cultures. The study also shows that in order to address violence against Indigenous peoples, Indigenous and decolonising perspectives must be taken into account.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Människan och marken: Om extraktivt våld på urfolks marker2018Ingår i: Ord och bild, ISSN 0030-4492, E-ISSN 1402-2508, nr 2-3, s. 34-39Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 17.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    On Equal Terms?: exploring Traditional Owners' Views Regarding Radioactive Waste Dumps on Adnyamathanha Country2016Ingår i: Journal of Australian Indigenous Issues, ISSN 1440-5202, Vol. 19, nr 3, s. 95-111Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper explores Adnyamathanha Traditional Owners’ experiences of the South Australian Nuclear Fuel Cycle Royal Commission consultation process and the Australian Government’s nomination process for nuclear repository sites. The study investigates how structural and cultural violence is manifested in the relations between the Australian and South Australian Governments and members of the Adnyamathanha community. Structural violence includes power inequality, injustices and corruption built into social systems. Cultural violence means discriminatory attitudes and beliefs that justify and legitimise structural violence. The results show that structural violence is manifested in several ways including lack of information and language services as well as government representatives approaching individuals rather than the community. Cultural violence is demonstrated as discriminatory, colonial and racist attitudes and actions resulting in flawed consultation processes. The study concludes that in order to address structural and cultural violence Indigenous experiences and opinions must be heard and taken seriously.

  • 18.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Shafted: a case of cultural and structural violence in the power relations between a Sami community and a mining company in northern Sweden2015Ingår i: Ethnologia Scandinavica, ISSN 0348-9698, Vol. 45, s. 73-88Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In the summer of 2013 a conflict between a mining company and a group of protesters took place in Gállok (Kallak) in northern Sweden. The conflict brought a long-standing debate to the surface about the so-called Swedish mining boom and its impact on both natural environments and the traditional Sami livelihood, reindeer herding. This article explores the power relations and structural and cultural violence experienced by members of a sameby (a Sami reindeer herding community) in its relations with the Swedish government-owned mining company LKAB. The study centres around the events that took place before and during the creation of an opinion piece, published in a Swedish national tabloid, involving both parties. The analysis uses two of the sameby members’ narratives to describe their experiences in order to investigate the power relations, which are then analysed using peace researcher Johan Galtung’s theories on structural and cultural violence. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Undermining the resource ground: Extractive violence on Laevas and Adnyamathanha land2019Ingår i: Natural resource conflicts and sustainable development / [ed] E. Gunilla Almered Olsson and Pernille Gooch, Routledge, 2019, s. 99-113Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Asymmetric natural resource conflicts between extractive industries and Indigenous groups often have devastating consequences for Indigenous peoples. Due to colonial societal structures, where Indigenous perspectives on land management are frequently trivialised or ignored in favour of extractivist ideologies, many Indigenous groups are struggling to maintain their lands. This chapter draws on two case studies to compare situations of conflicts connected to natural resource exploitation, experienced by Laevas reindeer herding Sami community in northern Sweden and Adnyamathanha Traditional Owners in South Australia. The chapter builds on my PhD research where I introduced the concept of extractive violence as a complement to Galtung's violence triangle. Through building an analysis on concepts including connection to country, asymmetric conflict and extractive violence, deeper understandings of conflicts between extractive industries and Indigenous communities can be created. The chapter concludes that in order to achieve conflict transformation and address the violent structures many Indigenous groups are subjected to, the asymmetric power relations must be altered through the inclusion of Indigenous perspectives.

  • 20.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Vad är urfolksmetodologier?2014Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 23, nr 1, s. 50-57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 21.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Daniels-Mayes, Sheelagh
    The University of Sydney, Camperdown, Australia.
    Akbar, Skye
    University of South Australia, Adelaide, Australia.
    Marsh, Jillian
    Victoria University, Melbourne, Australia.
    Wik-Karlsson, Jenny
    Sámiid Riikkasearvi, Umeå, Sweden.
    Össbo, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Social Life Cycle Assessment Used in Indigenous Contexts: A Critical Analysis2021Ingår i: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 13, nr 9, artikel-id 5158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper evaluates the method Social Life Cycle Assessment (S-LCA) from the perspectives of Indigenous methodologies and Indigenous standpoint, in order to identify some strengths and limitations of using S-LCA in Indigenous contexts. Life Cycle Assessment (LCA) is used to measure environmental impacts connected with all stages of the life cycle of a commercial product, process, or service. S-LCA is a methodology designed to include the social aspects of sustainability in the LCA methodology. S-LCA emphasizes stakeholder involvement and the United Nations Environment Programme (UNEP) S-LCA guidelines (2020) lists Indigenous communities as possible stakeholders. With a focus on Indigenous communities in the Arctic region we also include comparative aspects from Australia to generate new conceptualizations and understandings. The paper concludes that S-LCA has the potential to facilitate opposing worldviews and with some further developments can be a valuable methodology for Indigenous contexts.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Inga, Niila
    Laevas čearru .
    Extraktivt våld och urfolks koppling till mark2019Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 28, nr 1-2, s. 42-51Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna artikel är en omarbetad version av en presentation som hölls av författarna vid konferensen La Responsabilité de Protéger. Écologie et Dignité (The responsibility to protect. Ecology and dignity) vid Université Laval i Quebec i början av oktober 2017. Kristina Sehlin MacNeil och Niila Inga lärde känna varandra som forskare och forskningsdeltagare under Kristinas avhandlingsarbete, vilket avslutades i februari 2017. De har sedan dess inbjudits att tala tillsammans vid en rad olika konferenser. Detta är deras första gemensamma publikation, samt den första artikeln på svenska som behandlar Sehlin MacNeils resultat från hennes avhandling Extractive Violence on Indigeneous Country (2017), där hon med utgång i begreppet ”Extraktivt våld” diskuterar om urfolks perspektiv på marken och på kopplingen mellan människa och mark.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Langum, Virginia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Interdisciplinarity: Enhancing critical thinking in the arts2020Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 3, s. 3-6Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Lawrence, Rebecca
    Stockholms universitet.
    Samiska frågor i gruvdebatten 2013: nya utrymmen för ohörda diskurser?2017Ingår i: Samisk kamp: kulturförmedling och rättviserörelse / [ed] Marianne Liliequist och Coppélie Cocq, Umeå: Bokförlaget h:ström - Text & Kultur, 2017, s. 140-161Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sommaren 2013 präglades Sápmi av den pågående gruvdebatten. Den svenska regeringens mineralstrategi hade lett till att gruvbolaget Jokkmokk Iron Mines AB (Jimab) fått tillstånd att bryta järnmalm i Gállok utanför Jokkmokk, något som delar av lokalbefolkningen, miljöaktivister, renskötare och andra samer ville bestrida. Resultatet blev en långdragen konflikt. Trots att konflikten i Gállok nådde långt utanför Sveriges gränser genom uppmärksammande i utländska medier, möttes den med ett relativt svalt intresse i de nationella medierna. Syftet med kapitlet är att, med utgångspunkt i de artiklar som publicerats i de fyra största nationella pressmedierna, Dagens Nyheter (DN), Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet (AB) och Expressen belysa och analysera gruvdebatten och riksmediernas intresse i gruvfrågan.

  • 25.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Marsh, Jillian
    University of South Australia.
    Indigenous research across continents: a comparison of ethically and culturally sound approaches to research in Australia and Sweden2015Ingår i: Finding the common ground: narratives, provocations and reflections from the 40 year celebration of batchelor institute / [ed] Henk Huijser, Robyn Ober, Sandy O’Sullivan, Eva McRae-Williams, Ruth Elvin, Batchelor NT: Batchelor Press , 2015, s. 119-126Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the context of opposition to, or absence of, ethical engagement in Indigenous research, researchers aremorally obligated to make a stand that ensures their engagement strategy and implementation plan uses an approach based on positionality, participation, mutual respect, and partnership. Whilst this may involve new challenges for the researcher, such an initiative maximises the likelihood of an empowering and culturally safe process for vulnerable participants, including inexperienced researchers. As two early career researchers, we reflect on our experiences amidst some of the challenges within Indigenous research. These challenges include ethical, methodological and structural issues. The main aims of this chapter are to advocate for practical and philosophical reform of Indigenous research ethics particularly in the context of decolonisation; ultimately to maximise the benefits of research primarily for community research participants, service providers, and policy makers as opposed to primarily for the academy. The authors' experiential and theoretical knowledge enables a critical understanding of the philosophical underpinnings of a decolonising research approach and how this guides the development of an appropriate ethics protocol. We acknowledge that research impacts on Indigenous peoples' lives, often in a negative or unintended manner, and its governance varies dramatically according to individual as well as institutional values that are steeped in Western thought including colonialism. This paper draws on scholarly theoretical knowledge of cultural protocols and the governance of ethical processes from international and local sources, as well as our own experiences in cross-cultural communication to articulate what we call a Decolonising Standpoint. We regard this as a necessary addition to the implementation of an Indigenous Standpoint in the context of research, which has provided a highly credible philosophy and practice for Indigenous researchers. We aim to create an additional and quite distinct position that non-Indigenous researchers can add to their repertoire of skills and knowledge in the context of Indigenous research.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Össbo, Åsa
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Skada skedd: urfolkssamhällens erfarenheter av och rekommendationer för energiproduktion: rapport av forskningsprojekt2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I forskningsprojektet Skada skedd: Urfolkssamhällens erfarenheter av och rekommendationer för energiproduktion har vi undersökt hur energi- och annan utvinningsindustris verksamhet historiskt påverkat och fortsätter att påverka urfolk, samt vilka slags förändringar urfolk vill se i interaktioner med dessa industrier.

    Samiska forskningsdeltagare rekommenderar att företag som på allvar utövar socialt ansvar genom att främja jämlik dialog och ömsesidig förståelse ska premieras. Bolagen behöver kommunicera sitt sociala ansvar, Corporate Social Responsibility (CSR) till samebyar eller samiska organisationer. De behöver också efterleva sin CSR-kommunikation så att det stämmer överens med deras faktiska handlingar i interaktioner med samiska organisationer, föreningar eller samebyar. Samer vill se ökad kunskap om samiskt samhälle, historia, kultur och samiska perspektiv hos bolag. Samer skulle också vilja se en samordnande organisation för bolags CSR i Sverige som även skulle kunna implementera och hantera CSR-certifiering.

    I en internationell jämförelse undersökte vi erfarenheterna av utvinningsindustriers CSR hos  samer i Sverige och Adnyamathanha och Arabunna-folken i södra Australien. Trots stora skillnader mellan Sverige och södra Australien vad gäller rättigheter, näringar, politiska situationer och klimat, visar studien ändå stora likheter i hur utvinningsindustriers sociala ansvar kommuniceras och följs, och de aboriginska forskningsdeltagarna vittnar om hur fina ord inte efterlevs i praktiken.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Skada skedd
1 - 26 av 26
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf