Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Backman, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Blomberg, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Lundquist, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik.
    Strandkvist, Viktor
    Department of Health and Technology, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    Sawalha, Sami
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Nilsson, Ulf
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Eriksson Ström, Jonas
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Hedman, Linnea
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Stridsman, Caroline
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Rönmark, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Lindberg, Anne
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Lung function trajectories and associated mortality among adults with and without airway obstruction2023Ingår i: American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, ISSN 1073-449X, E-ISSN 1535-4970, Vol. 208, nr 10, s. 1063-1074Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Rationale: Spirometry is essential for diagnosis and assessment of prognosis in COPD.

    Objectives: To identify FEV1 trajectories and their determinants, based on annual spirometry measurements among individuals with and without airway obstruction. Furthermore, to assess mortality in relation to trajectories.

    Methods: In 2002-04, individuals with airway obstruction (AO) (FEV1/VC<0.70, n=993) and age- and sex-matched non-obstructive (NO) referents were recruited from population-based cohorts. Annual spirometries until 2014 were utilized in joint-survival Latent Class Mixed Models to identify lung function trajectories. Mortality data were collected during 15 years of follow-up.

    Results: Three trajectories were identified among the AO-cases and two among the NO referents. Trajectory membership was driven by baseline FEV1%predicted (%pred) in both groups and additionaly, pack-years in AO and current smoking in NO. Longitudinal FEV1%pred level depended on baseline FEV1%pred, pack-years and obesity. The trajectories were distributed: 79.6% T1AO FEV1-high with normal decline, 12.8% T2AO FEV1-high with rapid decline, and 7.7% T3AO FEV1-low with normal decline (mean 27, 72 and 26 mL/year) among AO-individuals, and 96.7% T1NO FEV1-high with normal decline and 3.3% T2NO FEV1-high with rapid decline (mean 34 and 173 mL/year) among referents. Hazard for death was increased for T2AO (HR1.56) and T3AO (HR3.45) vs. T1AO, and for T2NO (HR2.99) vs. T1NO.

    Conclusions: Three different FEV1 trajectories were identified among those with airway obstruction and two among the referents, with different outcomes in terms of FEV1-decline and mortality. The FEV1 trajectories among airway obstructive and the relationship between low FVC and trajectory outcome are of particular clinical interest.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Backman, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Sawalha, Sami
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Nilsson, Ulf
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Hedman, Linnea
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Stridsman, Caroline
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Vanfleteren, Lowie E. G. W.
    COPD Center, Sahlgrenska University Hospital, Institute of Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Nwaru, Bright I.
    Krefting Research Center, Institution of Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden; Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Stenfors, Nikolai
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Rönmark, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Lindberg, Anne
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    All-cause and cause-specific mortality by spirometric pattern and sex: a population-based cohort study2024Ingår i: Therapeutic Advances in Respiratory Disease, ISSN 1753-4658, E-ISSN 1753-4666, Vol. 18, nr January-DecemberArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Chronic airway obstruction (CAO) and restrictive spirometry pattern (RSP) are associated with mortality, but sex-specific patterns of all-cause and specific causes of death have hardly been evaluated.

    Objectives: To study the possible sex-dependent differences of all-cause mortality and patterns of cause-specific mortality among men and women with CAO and RSP, respectively, to that of normal lung function (NLF).

    Design: Population-based prospective cohort study.

    Methods: Individuals with CAO [FEV1/vital capacity (VC) < 0.70], RSP [FEV1/VC ⩾ 0.70 and forced vital capacity (FVC) < 80% predicted] and NLF (FEV1/VC ⩾ 0.70 and FVC ⩾ 80% predicted) were identified within the Obstructive Lung Disease in Northern Sweden (OLIN) studies in 2002–2004. Mortality data were collected through April 2016, totally covering 19,000 patient-years. Cox regression and Fine–Gray regression accounting for competing risks were utilized to estimate hazard ratios (HRs) with 95% confidence intervals (CIs) adjusted for age, body mass index, sex, smoking habits and pack-years.

    Results: The adjusted hazard for all-cause mortality was higher in CAO and RSP than in NLF (HR, 95% CI; 1.69, 1.31–2.02 and 1.24, 1.06–1.71), and the higher hazards were driven by males. CAO had a higher hazard of respiratory and cardiovascular death than NLF (2.68, 1.05–6.82 and 1.40, 1.04–1.90). The hazard of respiratory death was significant in women (3.41, 1.05–11.07) while the hazard of cardiovascular death was significant in men (1.49, 1.01–2.22). In RSP, the higher hazard for respiratory death remained after adjustment (2.68, 1.05–6.82) but not for cardiovascular death (1.11, 0.74–1.66), with a similar pattern in both sexes.

    Conclusion: The higher hazard for all-cause mortality in CAO and RSP than in NLF was male driven. CAO was associated with respiratory death in women and cardiovascular death in men, while RSP is associated with respiratory death, similarly in both sexes.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Backman, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Sawalha, Sami
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Nilsson, Ulf
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Hedman, Linnea
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Stridsman, Caroline
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Vanfleteren, Lowie E. G. W.
    Nwaru, Bright I.
    Stenfors, Nikolai
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Rönmark, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Lindberg, Anne
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Cause-specific Death in Chronic Airway Obstruction and Restrictive Spirometric Pattern2022Ingår i: Annals of the American Thoracic Society, ISSN 2329-6933, E-ISSN 2325-6621, Vol. 19, nr 10, s. 1783-1787Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 4.
    Backman, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Vanfleteren, Lowie
    Lindberg, Anne
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Ekerljung, Linda
    Stridsman, Caroline
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin. Department of Health Sciences, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    Axelsson, Malin
    Nilsson, Ulf
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Nwaru, Bright I.
    Sawalha, Sami
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Eriksson, Berne
    Hedman, Linnea
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa. Department of Health Sciences, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    Radinger, Madeleine
    Jansson, Sven-Arne
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Ullman, Anders
    Kankaanranta, Hannu
    Lotvall, Jan
    Rönmark, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Lundbäck, Bo
    Decreased COPD prevalence in Sweden after decades of decrease in smoking2020Ingår i: Respiratory Research, ISSN 1465-9921, E-ISSN 1465-993X, Vol. 21, nr 1, artikel-id 283Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: COPD has increased in prevalence worldwide over several decades until the first decade after the millennium shift. Evidence from a few recent population studies indicate that the prevalence may be levelling or even decreasing in some areas in Europe. Since the 1970s, a substantial and ongoing decrease in smoking prevalence has been observed in several European countries including Sweden. The aim of the current study was to estimate the prevalence, characteristics and risk factors for COPD in the Swedish general population. A further aim was to estimate the prevalence trend of COPD in Northern Sweden from 1994 to 2009.

    Methods: Two large random population samples were invited to spirometry with bronchodilator testing and structured interviews in 2009-2012, one in south-western and one in northern Sweden, n = 1839 participants in total. The results from northern Sweden were compared to a study performed 15 years earlier in the same area and age-span. The diagnosis of COPD required both chronic airway obstruction (CAO) and the presence of respiratory symptoms, in line with the GOLD documents since 2017. CAO was defined as post-bronchodilator FEV1/FVC < 0.70, with sensitivity analyses based on the FEV1/FVC < lower limit of normal (LLN) criterion.

    Results: Based on the fixed ratio definition, the prevalence of COPD was 7.0% (men 8.3%; women 5.8%) in 2009-2012. The prevalence of moderate to severe (GOLD >= 2) COPD was 3.5%. The LLN based results were about 30% lower. Smoking, occupational exposures, and older age were risk factors for COPD, whereof smoking was the most dominating risk factor. In northern Sweden the prevalence of COPD, particularly moderate to severe COPD, decreased significantly from 1994 to 2009, and the decrease followed a decrease in smoking.

    Conclusions: The prevalence of COPD has decreased in Sweden, and the prevalence of moderate to severe COPD was particularly low. The decrease follows a major decrease in smoking prevalence over several decades, but smoking remained the dominating risk factor for COPD.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Lindberg, Anne
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Lindberg, Lina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Sawalha, Sami
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Nilsson, Ulf
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Stridsman, Caroline
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Lundbäck, Bo
    Krefting Krefting Research Centre, Institute of Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Backman, Helena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Large underreporting of COPD as cause of death-results from a population-based cohort study2021Ingår i: Respiratory Medicine, ISSN 0954-6111, E-ISSN 1532-3064, Vol. 186, artikel-id 106518Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: In 2019, WHO estimated COPD to be the third leading cause of death in the world. However, COPD is probably underestimated as cause of death due to the well-known under-diagnosis.

    Aim: To evaluate the proportion of and factors associated with COPD recorded as cause of death in a long-term follow-up of a population-based COPD cohort.

    Methods: The study population includes all individuals (n = 551) with COPD defined as chronic airway obstruction (post-bronchodilator FEV1/FVC<0.70) + respiratory symptoms identified after re-examinations of four population-based cohorts. Mortality and underlying or contributing cause of death following ICD-10 classification were collected from the Swedish National Board of Health and Welfares register from date of examination in 2002–04 until 2016.

    Results: The study sample consisted of 32.3% GOLD 1, 55.9% GOLD 2, and 11.8% GOLD 3–4. The mean follow-up time was 10.3 (SD3.77) years and the cumulative mortality 45.0%. COPD (ICD-10 J43-J44) was recorded on 28.2% (n = 70) of the death certificates (11.1%, 25.7% and 57.1% by GOLD stage), whereof n = 35 had COPD recorded as underlying and n = 35 as contributing cause of death. To have COPD recorded as cause of death was independently associated with ex- and current smoking and a self-reported physician diagnosis of COPD, while male sex, overweight/obesity and higher FEV1% of predicted associated with the absence.

    Conclusions: COPD was largely underreported cause of death. Even among those with severe/very severe disease, COPD was only mentioned on 57.1% of the death certificates.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Lindberg, Anne
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Sawalha, Sami
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Hedman, Linnea
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Larsson, Lars-Gunnar
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Lundback, Bo
    Rönmark, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Subjects with COPD and productive cough have an increased risk for exacerbations and death2015Ingår i: Respiratory Medicine, ISSN 0954-6111, E-ISSN 1532-3064, Vol. 109, nr 1, s. 88-95Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Chronic bronchitis is related to worse general health status, exacerbations and mortality among subjects with COPD. Also less longstanding cough and phlegm may be related to worse prognosis in COPD but this has rarely been evaluated in population-based studies. Aim: To evaluate the relationship between productive cough, exacerbations and mortality among subjects with and without COPD. Method: All subjects with COPD (n = 993) were identified together with sex-and age matched reference subjects without obstructive lung function impairment from four population-based cohorts in 2002-04. Baseline spirometry and structured interview including data on exacerbations last 12 months were used in this study (n = 1986) together with mortality data collected until February 2012. Results: Productive cough was more common in COPD than non-COPD (42.8 vs. 23.5%, p < 0.001), more common in men than women, but associated to exacerbations in both sexes. COPD-subjects with productive cough had the highest risk for exacerbations in both sexes and they had a significantly increased risk for death (HR 1.48, 95% CI 1.13-1.94) also when adjusted for sex, age, BMI, smoking habits and heart disease. Conclusion: Productive cough was common and increased the risk for exacerbations in both sexes, in both COPD and non-COPD. COPD-subjects with productive cough had the highest risk for exacerbations and a significantly higher risk for death also after adjustment for common risk factors.

  • 7. Lindberg, Lina
    et al.
    Sawalha, Sami
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Backman, Helena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Nilsson, Ulf
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Stridsman, Caroline
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Lundback, Bo
    Rönmark, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Lindberg, Anne
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Respiratory conditions are underreported on death certificates among deceased with chronic airway obstruction2020Ingår i: European Respiratory Journal, ISSN 0903-1936, E-ISSN 1399-3003, Vol. 56Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Sawalha, Sami
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Chronic obstructive pulmonary disease: clinical phenotyping, mortality and causes of death2019Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom som förekommer hos cirka 10% i den vuxna befolkningen. Förekomsten (prevalensen) varierar dock och är framförallt beroende av ålder och rökning. Underdiagnostiken av KOL är betydande och är relaterad till sjukdomens svårighetsgrad. Upp till 70 % av dem med KOL är inte identifierade inom hälso- och sjukvården. Även feldiagnostik är vanligt, nästan lika vanlig som underdiagnostik. Personer med lindrig till måttligt svår KOL är särskild sårbara för under- och feldiagnostik. Det förefaller finnas betydelsefulla könsskillnader vad gäller känslighet för riskfaktorer som rökning samt kliniska sjukdomsuttryck och prognos vid KOL. Det krävs lungfunktionsmätning (spirometri) efter luftrörsvidgande läkemedel (bronkdilatation (BD)) för att påvisa kvarstående luftrörsförträngning (luftvägsobstruktion) vid diagnostik av KOL. Spirometri görs i allt för liten omfattning hos personer med misstänkt KOL, och vid undersökning med spirometri, det är inte ovanlig att den genomförs utan luftrörsvidgande mediciner. Det krävs mer än enbart spirometri för korrekt handläggning (utredning och behandling) av personer med KOL. Kliniska sjukdomsuttryck (fenotyper), baserade på spirometri och kliniska uppgifter om exempelvis luftvägssymtom och uppgift om försämringsperioder (exacerbationer) kan underlätta bedömning av KOL och tillämpning av individualiserad handläggning vid KOL. Enkel klinisk fenotypning skulle vara tillämpningsbar i det daglig kliniska arbetet. Samsjuklighet (komorbiditeter) är vanliga vid KOL och bland dem är hjärt- och kärlsjukdomar vanligast. Komorbiditet bidrar förmodligen till den ökade dödligheten som har observerats hos personer med KOL, men det är oklart vilken betydelse komorbiditeter har för mortalitet framförallt bland personer med lindrig och måttligt svår KOL samt vilka som är de vanligaste dödsorsakerna.

    Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling var att identifiera och karakterisera kliniska fenotyper av KOL i en befolkningsbaserad studie med hjälp av spirometri och enkla kliniska uppgifter såsom förekomst av luftvägssymtom, exacerbationer och komorbiditet, samt värdera deras betydelse i relation till mortalitet och dödsorsaker. 

    Metod: Avhandlingen utgår från en befolkningsstudie i norra Sverige där en långtidsuppföljning av personer med och utan KOL pågår inom ramen för det epidemiologiska forskningsprogrammet Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten  (OLIN) studierna; OLINs KOL-studie. Efter kliniska undersökningar av populationsbaserade kohorter under åren 2002-2004 identifierades alla (n=993) individer med luftvägsobstruktion (FEV1/VC <0.70) tillsammans med lika många ålders- och könsmatchade referenspersoner utan luftvägsobstruktion, totalt n=1986. Tvärsnittsdata från undersökningstillfället vid rekryteringen under åren 2002-04 har använts i samtliga fyra delarbeten, tillsammans med mortalitets data från Skatteverkets folkbokföringsregister. Dödsorsakuppgifter har erhållits från Socialstyrelsens dödsorsaksregister för alla som avlidit fram till den 31 december 2015. Följande spirometriska grupper har identifierats; delarbete I: Ej KOL (FEV1/VC≥0,70); KOL (pre-BD FEV1/VC<0,70), delarbete II: Icke obstruktiv; obstruktiv före men inte efter BD (pre- not post BD obstruktiv); KOL (post-BD FEV1/VC<0.70), delarbete III: Normal lungfunktion (NLF, FEV1/VC≥ 0,70 & FVC≥80% av förväntat värde), KOL (post-BD FEV1/VC<0,70) och KOL enligt Lower limit of normal (KOL enligt LLN; femte percentilen av normalvärde för post-BD FEV1/VC<0,70), delarbete IV: NLF och KOL definierat som i delarbete III, Restriktivt spirometriskt mönster (RSP, FEV1/VC≥0,70 & FVC<80% av förväntat värde). KOL-studien och inhämtande av uppgifter om dödsorsaker från dödsorsaksregistret är godkända av den Etiska kommittén vid Umeå universitet. 

    Resultat: Delarbete I: Produktiv hosta var mer vanlig förekommande bland personer med KOL än bland dem som inte hade KOL, och framförallt bland män. Produktiv hosta ökade risken för exacerbationer hos både personer med och utan KOL och i båda könen.  Produktiv hosta var även förknippat med sämre överlevnad bland både dem med och utan KOL.

    Den ökade risken för död (HR;95%CI) bland dem med KOL och produktiv hosta jämfört med dem utan KOL och utan produktiv hosta, kvarstod oberoende av kön, ålder, rökvanor och förekomst av hjärtsjukdom (1,48;1,13-1,94). Den förhöjda risken var signifikant bland män med KOL (1,63;1,17–2,26), men inte bland kvinnor med KOL (1,23;0,76–1,99).  

    Delarbete II: Spirometri utan bronkodilatation medför att varje fjärde person fel-klassificeras som obstruktiv. Personer med luftvägsobstruktion före men inte efter BD kunde inte skiljas från personer med KOL, vad gäller förekomsten av några luftvägssymtom, astmadiagnos före 40 års ålder, exacerbationer och förekomsten av komorbiditeter. Dock hade de hade bättre överlevnad i jämförelse med dem med KOL och överlevnaden var på samma nivå som hos dem utan KOL. De med KOL hade 24 % ökad risk för död, jämfört med dem utan KOL, oberoende av ålder, kön, rökvanor, BMI och komorbiditet och detta riskmönster var likartat bland män och kvinnor.  

    Delarbete III: Hjärtkärlsjukdomar var en större riskfaktor för död bland kvinnor, trots att de var mer vanligt förekommande bland män. Ångest/depression var vanligare hos kvinnor än hos män i alla spirometriska grupper, men det var en lika stark riskfaktor för död bland män och kvinnor. Män hade dock genomgående sämre överlevnad än kvinnor i alla spirometriska grupper. Mönstret var likartat också när KOL definierades enlig LLN-kriterierna.  

    Delarbete IV: Hjärtkärlsjukdomar var den vanligaste dödsorsaken i alla spirometriska grupper, NLF, RSP och KOL, följt av cancersjukdomar. Personer med KOL och RSP hade en likartad och ökad mortalitet, jämfört med dem i NLF-gruppen. Personer med RSP och KOL hade en ökad risk för att dö av sjukdomar i andningsorganen jämfört med dem i NLF-gruppen, oberoende av ålder, kön, rökvanor och BMI. De med KOL och RSP hade också en ökad risk för död i hjärtkärlsjukdomar där dock riskökningen för dem i RSP inte nådde statistisk signifikans. Risk att dö till följd av cancersjukdomar var lika stor i alla spirometriska grupper. I analyser genomförda separat bland män och kvinnor var mönstren likartade. 

    Slutsatser: Enkla kliniska uppgifter om luftvägssymptom, exacerbationer och komorbiditet kan tillsammans med spirometri användas vid klinisk fenotypning av prognostisk betydelse hos män och kvinnor med KOL.

    Produktiv hosta ökade risken för exacerbationer hos män och kvinnor, både med och utan KOL.  Den största risken för exacerbationer och död observerades hos personer med samtidig KOL och produktiv hosta.

    Spirometri utan bronkodilatation orsakade en betydande felklassificering av KOL. Uppgift om luftvägssymtom, exacerbationer och komorbiditet kan inte ersätta spirometri efter bronkodilatation för att ställa rätt diagnos. Dessutom har rätt diagnos prognostiskt betydelse, då endast de med KOL hade en ökad risk för död jämfört med dem utan KOL.

    Trots att hjärtkärlsjukdomar var mindre vanliga bland kvinnor än bland män, föreföll de vara en starkare riskfaktor för död bland kvinnor. Ångest/depression var vanligare bland kvinnor än bland män, men ökade risken för död likvärdigt i båda könen. Hjärtkärlsjukdomar och cancer var de vanligaste dödsorsakerna i alla spirometriska grupper. Personer med RSP och KOL hade en likvärdig och högre mortalitet än dem med NLF. Resultaten indikerar att de med KOL och RSP hade en ökad risk för död av hjärtkärlsjukdomar och sjukdomar av andningsorganen jämfört med NLF, medan risken att dö av cancer var densamma i alla grupperna.

     

     

     

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    spikblad
    Ladda ner (png)
    preview image
  • 9.
    Sawalha, Sami
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Backman, Helena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Nilsson, Ulf
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Hedman, Linnea
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Stenfors, Nikolai
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Rönmark, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Lundbäck, Bo
    Lindberg, Anne
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Mortality by cause of death and spirometric pattern in a population-based study2019Ingår i: European Respiratory Journal, ISSN 0903-1936, E-ISSN 1399-3003, Vol. 54Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Sawalha, Sami
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Backman, Helena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Nilsson, Ulf
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Kardiologi.
    Hedman, Linnea
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa. Department of Health Sciences, Division of Nursing, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    Stridsman, Caroline
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin. Department of Health Sciences, Division of Nursing, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    Stenfors, Nikolai
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Lungmedicin.
    Rönmark, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Lundbäck, Bo
    Krefting Research center , Institution of Medicine, University of Gothenburg.
    Lindberg, Anne
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Mortality by cause of death and spirometric pattern in a population based study: more than 10 years follow-up of the OLIN COPD studyManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Sawalha, Sami
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Hedman, Linnea
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Backman, Helena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Rönmark, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Lundbäck, Bo
    Stenfors, Nikolai
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Lindberg, Anne
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    The impact of comorbidities on mortality in COPD, report from the OLIN COPD study.2018Ingår i: European Respiratory Journal, ISSN 0903-1936, E-ISSN 1399-3003, Vol. 52Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Comorbidities contribute to the increased mortality observed among subjects with COPD, but the prognostic impact and possible sex differences have rarely been evaluated in population-based studies.

    Aim: To evaluate the impact of common comorbidities; cardiovascular disease (CVD), diabetes mellitus (DM) and anxiety/depression (A/D), on mortality in a population-based study of subjects with (COPD) and without airway obstruction.

    Methods: All subjects with airway obstruction (FEV1/(F)VC<0.70, n=993), were, together with age- and sex matched referents, identified after examinations of population-based cohorts in 2002-04. Spirometric groups: Normal Lung Function (NLF), COPD; post- bronchodilator fixed ratio (GOLD) and lower limit of normal (LLN). Mortality data were collected until December 2015.

    Results: The cumulative mortality was significantly higher in GOLD-COPD than NLF, and higher in men than women in both groups. CVD, DM and A/D independently increased the risk for death (Hazard Ratio; 95% CI, 1.50-1.59; 1.07-2.11) in GOLD-COPD when adjusted for age, sex, smoking habits, BMI and FEV1% predicted, while in NLF A/D (1.54; 1.03-2.30) but not CVD (1.20; 0.87-1.65) or DM (1.46; 0.95-2.26). Among women with GOLD-COPD, CVD and A/D but not DM increased the risk for death, while among men DM and A/D, but not CVD. When the LLN-criterion was applied, the significantly increased risk for death associated with comorbidities remained among men, but not among women.

    Conclusion: CVD, DM and A/D increased the risk for death in GOLD-COPD, but there seems to be sex-dependent differences in prognosis associated with comorbidities, also in relation to different spirometric criteria for COPD.

  • 12.
    Sawalha, Sami
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Hedman, Linnea
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Backman, Helena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Stenfors, Nikolai
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Rönmark, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Lundback, Bo
    Lindberg, Anne
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    The impact of comorbidities on mortality among men and women with COPD: report from the OLIN COPD study2019Ingår i: Therapeutic Advances in Respiratory Disease, ISSN 1753-4658, E-ISSN 1753-4666, Vol. 13, artikel-id 1753466619860058Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Comorbidities probably contribute to the increased mortality observed among subjects with chronic obstructive pulmonary disease (COPD), but sex differences in the prognostic impact of comorbidities have rarely been evaluated in population-based studies. The aim of this study was to evaluate the impact of common comorbidities, cardiovascular disease (CVD), diabetes mellitus (DM), and anxiety/depression (A/D), on mortality among men and women with and without airway obstruction in a population-based study.

    Methods: All subjects with airway obstruction [forced expiratory volume in 1 second (FEV1)/(forced) vital capacity ((F)VC) <0.70, n = 993] were, together with age- and sex-matched referents, identified after examinations of population-based cohorts in 2002-2004.

    Spirometric groups: normal lung function (NLF) and COPD (post-bronchodilator FEV1/(F)VC <0.70) and additionally, LLN-COPD (FEV1/(F)VC <lower limit of normal). Mortality data was collected until December 2015. Results: In COPD, the prevalence of CVD and DM was higher in men, whereas the prevalence of A/D was higher in women. The cumulative mortality was significantly higher in COPD than NLF, and higher in men than women in both groups. Among women with COPD, CVD and A/D but not DM increased the risk of death independent of age, body mass index, smoking habits, and disease severity, whereas among men DM and A/D but not CVD increased the risk for death. When the LLN criterion was applied, the pattern was similar.

    Conclusion: There were sex-dependent differences regarding the impact of comorbidities on prognosis in COPD. Even though the prevalence of CVD was higher in men, the impact of CVD on mortality was higher in women, and despite higher prevalence of A/D in women, the impact on mortality was similar in both sexes. The reviews of this paper are available via the supplemental material section.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Sawalha, Sami
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Hedman, Linnea
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Rönmark, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Lundbäck, Bo
    Lindberg, Anne
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Pre- and post-bronchodilator airway obstruction are associated with similar clinical characteristics but different prognosis - report from a population-based study2017Ingår i: The International Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease, ISSN 1176-9106, E-ISSN 1178-2005, Vol. 12, s. 1269-1277Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: According to guidelines, the diagnosis of COPD should be confirmed by post-bronchodilator (post-BD) airway obstruction on spirometry; however, in clinical practice, this is not always performed. The aim of this population-based study was to compare clinical characteristics and prognosis, assessed as mortality, between subjects with airway obstruction divided into pre- but not post-BD obstruction, post-BD airway obstruction (COPD), and subjects without airway obstruction.

    MATERIALS AND METHODS: In 2002-2004, four adult population-based cohorts were reexamined with spirometry and structured interview. Subjects with airway obstruction, with a ratio of forced expiratory volume in 1 s to (forced) vital capacity <0.70 (n=993), were identified together with sex- and age-matched referents (n=993). These subjects were further divided into subjects with pre- but not post-BD airway obstruction (pre- not post-BD obstruction) and subjects with post-BD airway obstruction (COPD). Mortality data were collected until December 31, 2014.

    RESULTS: Out of 993 subjects with airway obstruction, 736 (74%) had COPD and 257 (26%) pre- not post-BD obstruction. Any respiratory symptoms, allergic rhinitis, asthma, exacerbations, and comorbidities were equally common among subjects with COPD and pre- not post-BD obstruction, but less common among nonobstructive subjects. Mortality was highest among subjects with COPD and higher in men than in women. In both sexes, COPD, but not pre- not post-BD obstruction, was associated with an increased risk for death compared to those without airway obstruction. When COPD was divided into Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease (GOLD) stages, GOLD 2 and 3-4 had an increased risk for death when compared to the nonobstructive group, also when adjusted for common confounders and comorbidities such as heart disease, diabetes, and anxiety/depression.

    CONCLUSION: Even though subjects with COPD and pre- not post-BD obstruction had fairly similar presentation of clinical characteristics, only those with COPD, specifically GOLD stage ≥2, had increased risk for death when compared with nonobstructive subjects.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf