Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 2 av 2
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bollig, Solveig
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    A source within a source?: Using personal names as source material in the sagas of Icelanders2022Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 31, s. 1-6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Islänningasagorna innehåller en stor mängd personnamn av både historisk och fiktiv karaktär. Personnamn fungerar både som identifierare för individer men väcker också associationer som överskuggar namnets lexikala eller identifierande betydelse, såsom kulturella eller sociala associationer som ålder, etnicitet och ideologi. I den här artikeln behandlas personnamn som en källa inom en källa. Även användningen av litterär onomastik och socioonomastik på Islänningasagorna evalueras genom att analysera den svårfångade skillnaden mellan ”islänningar” och ”norrmän” i sagorna. Den onomastiska analysen baseras på sju tåtar och utforskar skillnaderna i personnamn hos isländska och norska individer. Utifrån den onomastiska datan som samlats in drar artikeln slutsatsen att det finns vissa regionala skillnader i namngivning som är synliga i Islänningasagorna och att sagaförfattarna antingen hade autentiskt onomastiskt material till hands eller att de försökte efterlikna autentiska personnamn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Bollig, Solveig
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    “Þorsteinn hét maðr.”: A Socio-Onomastic Analysis2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Íslendingasögur provide a great wealth of personal names, both of historical and possibly fictional nature, which allows for an examination of historical and literary name-giving practices before and during the saga-writing age. Prosoponyms – personal names – in Old Norse sources have only been studied to a limited extent and very rarely in the context of the Íslendingasögur, which is surprising given the sheer amount of personal names mentioned in the Sagas.

    Personal names do not only function as identifiers for individuals but also serve as mirrors of the society and culture using them. Personal names are reflections of the community that gives these names to individuals. As such, these personal names can express family ties and affiliations to a certain group of people, and both individual and communal identity. It is therefore worth examining the personal names in the Íslendingasögur from the perspective of socio-onomastics to explore the social, cultural and identity related implications of name-giving traditions and practices, especially in the context of Icelandic identity. 

    The Íslendingasögur often denote an elusive difference in Scandinavian/Norwegian and Icelandic identity and naming traditions are not to be forgotten as a contributing factor of these differences in perceived identity. 

    A socio-onomastic analysis of the personal names mentioned in the Íslendingasögur has not only the potential for further insight into the sense of community and Icelandic identity during the saga-writing age but also furthers the advancement of historical and literary socio-onomastics in the field of Old Norse Studies. 

1 - 2 av 2
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf